Efter löfte återkomma vi i dag till den polemiska artikeln uti måndagens Postoch Invikestidningen, till försvar för korrektionsinrättniogen på Långholmen. Man finrer med någon förundran, att den befinhes underteckvad af kommendanten på stället, Hr Majoren Georgii, så mycket mera, som stilen deri röjer en omisskännelig likhet med Hr Stats-Rådet Friherre åkerhjelms penna. Hvarföre har då icke Hr Friherra sjelf, såsom ordförande i fåvgstyrelsen, uppträdt i detta ämne, när afhandlingen i ella fall erhållit en officiel form? De anrmärkta bristerna i korrektionsinrtöttningen voro ja egentligen riktade emot dess nuvarande orgacisation, hvilken är Mr Friherrns verk, och för hvilken Kommendanten icke gerna kaa ansvara, då honom endast tilibör att, epligt gifoa instruktioner, vidmakthålla ordnin3en på stället, och att utöjva, icke att förändra eller tillskapa nya föreskrifter om fångarnas allmänna behandling eller vilkoren för deras lösgifvande, WVi framställa denna anmärkning i förbigående, egentligen derföre, att vi anse orättvist, em man skulle låta Hr Kommendanten uppbära den mindre fördelaktiga opinion, som möjligen kunde hafva bil. 4