Aftonbladet – 31 oktober 1833, sida 1

eftermiddagens. rättad, så vore det likväl önskvärdt, att berättelsen i vissa delar måtte vara öfverdrifven. Den lyder sålunda: Gilgenburg i Ostpreussen d. 17 Sept. 1833. Under det allmänna uppmärksamheten var riktad på Schwedt, Töplitz och Miänchengrätz, och sysselsatt att beräkna det sannolika inflytandet af sjelfherrskarens rörelser på Europas tillkommande öde, fortfor Rysslands hårda förfarande mot Polen utan afbrott. Vi äro här nödsakade att med smärta vara viltnen till det bedröfliga skådespel, som Konunzariket, eller, som det nu kallas, Czardömet Polen erbjuder, hvars organisation efterhand alltmer och mer: närmar sig till en Rysk provins, der styrande makten är delad mellan de militära och civila autoriteterne. Militärmakten har öfverallt fått öfverhanden öfver den civila — ett säkert kännemärke på en despotisk styrelse. Krigslagen, under hvilken landet blifvit satt, är ännu icke återkallad. Exekutivaoch domaremakten hvila således i militärbefälhafvarnes händer — d. v. s. på värjspetsen. Väl finnes, i de 3 Wojwodskaperne och i flere distrikter, civila kommissarier, hvilka vanHigen-äro Polackar, och som enligt lagarne skulle utgöra högsta styrelseinstansen, hvar och en i sin prosgins; men merendels måste de underkasta sig militär-befälhafvarnes beslut!, och gifva en legal form åt deras mest godtyckliga handlingar, emedan de, såsom Ryssar, göra anspråk på att bättre känna regeringens verkliga afsigter, och vara i åtnjutande af dess fulla förtroende. Jag behöfver icke återkalla i Edert minne, emedau ni känner det, att den gäsning i landet, som följde på de få flyktingarnes från Frankrike ankomst, helt och hållit lagt sig. Den qväfdes, och i sanning, då flyktingarne icke understöddes af någon kraftfnll arm utifrån, måste företaget. sluta så som det gjorde — med deras egen undergång. Men det förhastade och okloka steget gaf Ryssarne förevänning till sådan vild och grym framfart, att man har svårt föreställa sig någonting sådant. Se här ett cxempel, hämtadt från bvad som tilldrog sig i Wojwodskapet Plozk i vårt grasnskap — man kän deraf dömma till resten. Omkring slutet af sistlidne Maj månad fick Ryska regeringen genom sina spioner, hvaraf stora. flockar svärma omkring i Polen, underrättelse att tvenne unga Polackar, nyss ankomne från Frankrike, böllo sig fördolda i en liten stad vid namn Skempe. Genast skickades befallning till general Read3, att låta på det nogaste efterspana dem i den lilla staåden, och skicka dem lefvande eller döda till Warschau. Denna befallning kom till Skempe en söndag, just då folket var i kyrkan. Genast befallte generalen ett detaschement soldater, att omringa kyrkan och företaga undersökningen. Det var just midt under gudstjenstenz; men kejsarens soldater tvekade icke ett ögonblick att afbryta den. Qvinnorna befalltes gå ur kyr