OM TIDIG, ELLER SEN ULLMARKNAD. (Svar till vederbörande). Uti Aftonbladet för den 16 och 17 sistl. Septembe: , har en uppsats blitvit införd, angående tidig eller sen ullmarknad, som, enligt Redaktionens uppgift, skall ha kommit från en Scbaferiägare, ehuru densamme har alltför mycket syskonivcke med den bekanta artikeln i Jurnal för havdel, slöjd och konst d. 12 sistl. Jul. Osktidt mycket både mot och med kan sägas om ifrågavarande tvistämne, allt efter hvars och ens åsigt af saken, skulle den sig så kallande Schäferiägaren, som likt Tid ings-Redaktioner nyttjar ordet vi, ha blifvit utan svar, om han hållit sig vid sanningen och icke citerat flere fraser, som alldeles icke finvas uti de i Argus införda uppsatserne för d. 3 och 27 sis l. Juli, Hv Schäteriägaren säger nemligev: 1:0 att uilmarknadens misslyckande, sade han), var otvifvelaktigt. Den kom och aflopp till allas (2) tillfredsställelse? När och hvar, side han, att ullmarknaden skulle misslyckas? Detta torde Hr S. få lika så svårt att bevisa, som att den aflopp till allas tillfredsställelse. Det är en gifven sak, att någonting så nytt somen ullmarknad häri landet icke kunde lyckas de första åren, och att de trafikerandes antal skulle ötras år från år, tills den blifvit tillräckligen bekant och opinionen om densamma hunnit att stadgas. Lika så litet som Insändaren förmodat och sagt, att ullmarknaden i år skulle misslyckas, lika så öfvertygad är han m. fl, alt den skulle ha lyckats ännu bättre och ännu mer ha aflupit till allas ullfredsställelse — så vida bärmed menas mänzden af ull och antalet af säljare — om den hade gått för sig i början af Juli månad. lilvad menar då Hr S. med alla? Att alla vid ullmarknaden i Norrköping varande säljare hade orsak att vara nöjda med ullmarknaden, betviflas ingalurda; men den mängd af ullproducenter, som ha mindre ullpartier att afyttra, hvilka icke bade tid ocb tillfälle att besöka den sena marknaden , och som derföre nödgades att försälja sin ulli hemorten till uppköpare och skojare för ett vida ringare pris, än bvad som erhållits i Norrköpiog vid marknaden, äfven som köpare i allmänhet, lärer icke kunna räknas till dessa alla. — 2:0 Att ullmasknaden blifvit utsatt så sent, för att gynna producenterne i Skåne, Upland etc. etc. Hvar finnes detta beskrifvet? Ätskillige andra strofer, med citationstecken utmärkte, öfverensstämma väl bufvudsakligen med Insändarens tankar i ämnet, men äro alldeles icke hans ord. Man vill devföre lemna dem å sido, Om Hr S. en annan gång vill vederlärga hvad andra i tryck låtit utgå, så skulle man till-råda honom att ha skriften framför sig sarot läsa och skrifva rätt, och icke så der slumpa till vägs ur minnet, som han nu tycks ha gjort — så vida han vill anses för en ärlig motståndare. Man vill nu öfvergå till hufvudsakliga tvistämnet: tiden för ullmerknaden. Af allt hvad a) Earmaodlioen menas Mcd ordet han TJactn.