Aftonbladet – 12 oktober 1833, sida 3

EALELIDOSKOR EN ENGELSK GUVERNÖR I OSTINDIEN. Vid min ankomst till Barakpur, — berättar en resande — skref jag en biljett till markis Hastings, hvarefter jag genast erhöll företräde hos Lord guvernören, som icke är tillgängligare för folk af sämre sort, än en minister eller en i skulder fördjupad adelsman. Du skulle ha förundrat dig lisa mycket som jag, om du sett en markis på ena tron med förgylda spikar, rikare än sjelfva hans monarks i Europa, och omgifven af 100 man garde i präktig uniform; med ett ord en markis, som det icke felades mer än krona och spira, för att likna den mäktigaste Konung i verlden. Ians Exellens i grön frack, med två svarta band öfver bröstet, två eller tre ordnar öfver hjertat, och ett smutsigt gulagtigt strumpeband omkring byxorna, emottog med ett oefterbärmligt allvar den hyllning, som en Marattisk furste och ett dussin Londöonska köpnfän hemburo honom. Denne furste var den vackraste karl man kunde se, och hans svit utmärkte sig äfven genom idelhet å väsen och drägt, så att Engelsmännens långa ansigten, färglösa kinder och hängande hår förekomma mig rätt fula, äfvenvona deras trånga kläder, deras stöflor och halsdutår, hvilka man vid farten öfver Ganges bort kasta i vattnet, syntes mig ganska Jöjliga. Fur sten bar en lång hvit dräsgt, hvilken tillslöts kring lifvet medelst en ännu hvitare gördel, hans hals var obetäckt, håns skägg svartareän ebenholtzz på hufvudet bar han en turban prydd med ädla stenar, som varit tillräckliga att smycka tjugu små Tyska Furstar. Hans syldene med ädla stenar besådda svärd hade kunnat göra femtio naturforskare lyckliga, och