tumme. Af allt detta förlorade han likväl ännu icke modet. Han lyckades utfinna ett bristfälligt ställe på muren, klef öfver den och var fri. Klockan sex på morgonen kom vakten, för att föra de båda arrestanterna till scharotten; man tänke sig deras häpnad, då de endast funno ett stympadt lik i den ena af arresterna. Det gjordes genast larm i hela trakten, och en kungörelse utskickades med beskrifning på brottslingens utseende. Blodspår, som ledledde ifrån det ställe, der hunden låg död, och ett stycke af ett finger, som låg qvar på samma ställe, röjde att han hade blifvit stympad. Allt detta tillkännagafs äfven, Undertiden hade Eriaz sprungit nära en timme, döende af trötthet och hunger. Han stadnade vid en liten koja, der han vågade begära någon bjelp, i förhoppning att ryktet om hans flykt ännu icke hade hunnit dit. En gammal Negrinna, som var inne i huset, gaf honom också litet mat. Fan skulle just begifva sig härifrån, då Negrinnans son, en ung Mulatt vid namn Caro, inträdde. Denne kom jast ifrån staden, och hade der hört den rysliga historien, hvilken han genast berättade som en nyhet. Vid denna bevättelse stack Eviaz hastigt sin hand under rocken. Detta märkte Giro, sprang på honom och slet undan rocken, samt fick derigenom se den blodiga handen; inen Eriaz springer tillbaka, får i en yxa som ligger i vrån, och måttar dermed ett dödshugg åt den unga mannens hufvud. : Denove, som var beväpnad med en fjock påk, parcrade likväl undan hugget; men det klöf i stället den gamla Neg rinnans hufvud midt itu, som bade sprurgit f äm för att hjelpa sin son. Vid åsynen häraf gaf Caro Eriaz ett slag med sin käpp, så att han föll ned sanslös. I samma ögonblick inträdde tre personer ibland dem, som polisen hade utskickat åt alla båll, för äv söka brottslivger. Han återfördes nu genast i fängelset. Vid ankomsten dit begärde han en butelj Rum under klagan öfver den förskräckligaste törst, samt berättade derefter för en närvarande prest alla de ofvanstående detoljerna med en otrolig kallblodigbet. Då den starka diyeken anlände, tömde han i ett drag hela buteljesn, hvarefter han ucdföll bflös och gÅf upp avdan.