Aftonbladet – 7 oktober 1833, sida 2

Den ene af de korrektionister, som senast rymde ifrån Långholmen, skall, för att komma ut derifrån, efter hvad det berättas, hafva begagnat en ganska sinnorik utväg. Han var föreståndare för skräddareverkstaden på stallet, och hade samma dag emottagit en rock sam! några andra klädespersedlar till reparation af Kamereraren på stället. Häraf begagnade han sig nu för sitt ändamål. Om aftonen, då det ringde ifrån arbetet, och de fremmande personer, som hafva något att syssla vid inrättningen, vanligen begifva sig derifrån, tager han på sig de nyssnämda klädespersedlarne , går helt obekymrad ut och ringer på klocksträngen. Tillfälligtvis hade garnisonen samma dag blifvit ombytt. Posten, som var placerad vid porten och ännu icke kände personerne på stället, anade icke något svek under förklädnaden, och många flere än en soldat hade utan tvifvel vid en dylik händelse sett mera på kädseln än på fysionomien. Som mannen dessutom skall hafva ett reputerligt utseende och för tillfället tagit en verklig embetlsmannamin på sig, samt i förbigående gifvit posten en höflig helsning, så lärer han fått passera under Kamreraretileln. Vi känna icke huruvida han ännu blifvit gripen, men det är sannolikt att han icke af egen drift återvänder till nålen, så länge han kan profitera utaf sin lånta värdighet.