Aftonbladet – 1 oktober 1833, sida 3

1,290,303 tunpilard, OCh 477,901 tunnriand 1mpedimenter. (Postoch Iarikestidningen. POESIN a Aftontidningen för i går lemnade sina läsare förteckningen på ledamöterne i den samma dag valda juryn, i det emot dess ansvarige utgifvare, Nolarien J. Boman, anställde åtal för artiklarna om Lissaboas eröfring och Strödda reflexioner om Byssland. Hvad Aktors och domstolens jurymän beträffar, så känner lösaren de flesta redan utantill sedan föregående tryckfrihets-aktioner. De äro; Aktors:? Presidenten Frih. Jakob Cederström; GeneraliKensuln, KausliRådet iir. Julius Lagerheim; Förste ExpeditionsSekreteraren, Registratorn 1 FinansExpeditionen, Göran Wäåktlberg, och KammarRådet Neijber (utesluten af Svaranden); samt Domstolens: Generalen m. m Gr. Gustaf Löwenhjelm ); Öfver-Post-Direktören Frih. Elias Lagerheim , KansliRådet N. af Wettersted!; Lagmannen von Sydow (utesluten af Svaranden), samt Kongl. Räntmästaren Miuller (utesluten af Aktor). Vi undra i sanning icke på Aktor, att han väljer personer, hvilka han anser för säkert folk; men frågan är, huru angenämt desse herrar finna det, att så ofta hafva besvär och att på ett förunderligt sätt, än i följd af åklagarens, än af domstolens förtroende, ständigt tillsammans bilda ett slags stereotyp-upplaga af jurymän, ehuru mycken heder de än. skörda deraf i opinionen. — Svarandens jurymän äro: KammarhRältshådet G.G. Uggla, Referendarien G. Lagergren och Kassören G. Netzel. Löjtnanten Grefve O. A. Cronhjelm uteslöts af Aktor. i Hvad domstolens jurymän beträffar, så är det en serdeles omständighet, att de bestå af: en Kongl. Maj:ts tjenstgörande Minister vid ett UtHindskt Hofs en: annan innehafvare af förtroendepost, som förut varit KabinettsSekreterare, samt en bror till UD. Ex. Stalsministern för utrikes ärenderne, och sjelf dagligen tjetstgörande i kabinettsärender. Det är förmodligen för att hafva rätt sakkunnige män till pröfningen af ett mål, hvilket angår främmande makter, som domstolen valt så diplomatiska personer dexrtill. Af Svarandens förklaring synes följande stycke, som innefattar allmännare reflexioner, förtjent att återgifvas: Man skriker öfver tidsingarne och tryckpressen, och vill inbilla de förskräckta, att det är gom bringa passionerne i rörelse, som omöstörta ttironer och samhällsbycgnader. Hvilka voro då de tidningar, som bearbetade sinnena t. ex. i Luthers td eller förberedde Carl I:s blodiga fall fö Rvad för i slags skrifter underhöll jäsningen hos MNedertändernas folk under deras 4o-åriga kamp för sin frihet? Hur utvidgad var väl Udniogspubliciteten i Norra och Södra Amerika, då deras folk afskuddade sig Evgslands och Spaniens bojor? Hur pass mycket tryckSee frihet eller tidaingsväseode fanns väl i Frankrike! före dess förfärliga revalution? Och änditligeo, hvilka tidningar egde väl Sverige vid 1756, 1759 och a ) Detta erinrar o3s, att Generalen Grefse Löwenhjelin var en af dem, som vid 19812 års Piledagm has PiIJdanshas Ks 7 A Fl. cm Rnm