Aftonbladet – 26 september 1833, sida 2

af Vederbörande utarbetas, laga vi oss derföre friheten att fästa uppmärksamheten på de åt skilliga metoder för ciderberedning, efter både Tyska, Engelska och Fransyska Jurnalers föreskrifter, som finnas i Fru Sehartaus ekonomiska Handbok, hvilken öfverallt finnnes tillgänglig i bokhasdeln. Rätta tiden för ciderberedning är just nu inne; då det förnämligast är den sednare höst och vinterfrukten som bör användas dertill; och såsom en anledning, att allmännare göra bekantskap med nyssnämnde i många fall för ett hushåll nyttiga arbete, införa vi derföre här ett utdrag af hvad Förfat tarinnan meddelar såsom allmänna föreskrifter vid fruktviners tillverkning, jemte ett bland de speciella beredningssätten af cider. Det torde härvid tillika böra anmärkas, att den, som icke vill drifva fabrikationen deraf i större skala, ganska lätt kan med enklare verktyg ersätta den maschin till fruktens sönderkrossande, som. nedanföre beskrifves: Om fruktoch Bär-viner), Bland viner af detta slag innehar Cider eller Äpple-vin onekligen första rummet. Denna dryck, redan känd hos Greker och Romare, och från Spanien införd till vestra och nordliga delarne af Europa, utgör äunu 1 vissa trakter af England, Frankrike och Tyskland en sj obetydlig närings-gren. I de flesta provinserne af England, serdeles Devonshire, Cornswvall och Hertfordshire, tillverkas en betydlig m5agd cider: i denna senare provins t. ex, har man ofta, inom ett års tid, deraf beredt 30,000 stara fat. Engelska ciden är den mest värderade, och dernäst den som erhålles från Normandiz:. Iikväl är densamma, i anseende till stället hvarifrån den kommer, af olika godhet. I Nornan die, Picardie och flera af Frankrikes nordliga provinser utgör cidern en allmän dryck, och företräder der vinets ställe, Vid Aschaffenburg 1 Franken präössas af vissa slags äpplen ett via som, längre tid förvaradt, knappast ålsklijes från Bhenskt. Sättet att bereda viner af frukter och bär, stämmer i det hela öfrerens med det som vanligen brukas vid drufvinseberedning. En dfik sockerhaltig saft, com antingen naturligen innehåller ett fisningvämnae, eller hvarmel saften genom konsten tillsättes, ställes i en tem peratur af 10 till 127 Po, der den innan kor kommer i rörelse, och, under tilltagande sus ning, häfver en mängd lufiblåsot, hvilka på saitens yta sarnla sis till ell jpistaktligt skum. öfter någor tid minskas denna rörelse, och liga dela slutligen alkleles, medel:t de grugmliga delarnas fallnine till bottnen. Saften är pumera klar, och smakar litet eller alsintet söt: dess spiriluösa lukt och smak tillkännagifta äfven, att dess sockerdelar genom Jäsning blifvit 1 vinsprit (2lcokof) förvandlade. Af härH äro krusbärsoch vinbärs-vict ha bhäs! låv: sig UL Ier r de, hyvile ariliciella wie 1 -— x 2 WII häpsagno.c åa sa NEP. YA Dare viners 10 i3t 3sOC RS NR MM Ben nmamaluseise danska kemisten Örstcdå har nyligen visat att. af alla i Norden väx ande frukt rien, !