Aftonbladet – 25 september 1833, sida 1

stinnorne med alla de -hedersbetygelser, som tillkomma krönta hufvuden, och vid deras landstigning visa dem all möjlig vördnad och uppmärksamhet. Utanför ön Wight möttes de af ett krigsskepp, som fått befallning eskortera dem. Då ångfartyget, på hvilket de voro ombord, ifrån St. Helens, der det legat för ankar under natten, seglade upp till Portsmouth den d:de, helsades det med en salfva af 21 kanonskott, och från befälhafvande amiralens flaggskepp Victory gafs ett trefalldigt hurrarop af besaltningen. Vid landstigningen emottogos de höge resande med milivärhonnör af hela garnisonen, och gliädjebetygelser af en talrik folksamling, som infunnit sig oaktadt det starka regnet. Genast efter Drottningens landstigning infann sig en af Konungens kammarherrar med en egenhändig skrifvelse från H. M., hvari Drottningen och Hertiginnan inviterades till Windsor. Derpå presenterades en mängd Engelsmän och Portugisare. Bland de förra anmärkte man förste Lorden af amiralitetet, Sir J Graham, amiralerne Dundas, Hardy och Maitland, samt unga kapten Napier, (son af segsaren vid St. Vincent) hvilken nu var tullkemligt återställd efter sina i slaget erhållna blessyrer. Dagen derpå mottog Drottningen mären och stadens autoriteter, hvilka öfverlemoade lyckönskningsadresser till Henne och Hertiginnan af Braganza. I silt svar yttrade den förstnämnda, att Portugal skulle komma att regeras efter fria institutioner och grundsatser, och tillskref den konstitutionella sakens framgång helt och hållet åt sin faders ansträngningar. Det sades att Hertiginran af Kent och Prinsessan Victoaria, som befinro sig i grannskapet, skulle ankomma till Portsmouth för att besöka Drottningen, och att äfven Lord Durham der skulle göra henne sin uppvaktning. Efter att hafva tlbragt några dagar i Windsor, skulle Droltningen och Hertiginnan af Braganza d. 15 fortsätta resan till Portugal på samma ånghåt, som Ofverfört dem från Frankrike. Drottniogen hade skickat särskilta invitationer till heruginnorna af Palmella och Terceira, samt amiral Napiers fru, att åtfölja henne will Lissabon. I London cirkulerade ett rykte, att autoriteterna i Havre velat skicka gersdarmer ombord på ångfartyget, som skulle öfverförå Drottningen, för att der söka efter Hertigen af Leuch tenberg, men att kaptenen rapporterat förhållandet för DD. MM., och derefter hotat att skjuta ner den förste, som vågade sig ombord i sådan afsigt. Globe yttrar i starka ordalag sin ovilja öfver Hertigens förvisning från flavre, och berättar att han afgifvit en ganska kraftfull protest emot det arbitrvära och ovänliga förfarande, han rönt från Fransyska autoriteternes sida. En af de Engelska ministrarne, Lord Auckjand, bar afrest till Holland, och ämnade vi