Aftonbladet – 23 september 1833, sida 2

SNC CJ ililga JTOTSECISET, lycklig endast genom arbitragens vanmakt, alt icke kunna förneka mig min lagliga förklaringsoch bevisningsvätt. Under skydd af detta mäktiga, ehurtt, liksom i närvarande fall, icke alltid tillfyll estgörande värn emot kränkande tillmälen, styrkte jag, genom Pakelskepparen J. GC. Smidts, enligt HofRättens förordnande, inför domstol i Köpenhamn edeligen afzifne förklaring, att han, med Danska paketbåten från Köpenham till Malmö gjort sju resor från d. 21t Juni till d. 12 Juli 1831, utan att hafva begärt eller varit försedd med Svenska och Norrska General-konsulatets sundhetspass; och i afseende på Bellanders angifvelse, att jag för dylika pass upphiuvit högre lösen än mig tillkomma bort, förekom, till mitt ostridigza rättfärdigande, att de företedde sundhetspassen befunnos utställde, icke för en. person allena, utan hvardera för fem personer, hvarigenom den af mig uppburne lösen snarare var för ringa, än för högt beräkuvad, emot det belopp, som jag enligt Författningarne ägde att tillgodonjuta. Vid ett slikt fö: hållande, lärer Hr I O., såväl som hvarje upplyst domare och rättskaffens man, icke underkänna rättmätigheten af mitt anspråk, alt genom Hofrättens domslut finna mine öfverklag: ade åtgärder gillade, och upprättelse mig !lemnad, inclusive emot Tullförvaltaren Bellander, då han, för att bemantla och afleda nppmärksamheten från sin af mig avmälte försummelse, varit nog djerf, att in för högre myndighet, sanningslöst angifva mig för ett ansvarsfullt tjenstefel. Huru jag blifvit sviken i denna min förhoppning, uppdagas på ett tillifventyrs exempellöst sätt i Hofrättens utslag, der det förekommer, a!t, då den mot mig uppträdde synlige åklagaren, Hr Kom, Rådet Weanberg, efter att hafva åberopat min ovederlagda bevisning, och sedan han genom ett meningslöst dessultom sammanfört densamma med den till saken icke hörande omständighet, att jag under tiden upphört vara Kongl. Svensk och Norsk General-Konrsul i Köpenhamn, säger sig sakna skäl att mot mig afyifva några påståenden i målet, hvilket han, i hvad dess talan anginge, anser böra förfalla, låter. Hof-Bätten, enär saken ej är af svårare beskaffenhet än att den kan nedläggas, vid detta Kommerse-Rådet Wenoberas förkla rande bero, och anser något vi ttrande ej t pfardras, hvarken öfver hvad emot mig blifvit anmält, eller öfver Bellauders anförde jäf emot båtskeppar en Smidts afhörande på Ed inför utländsk domstol; äfvensom Hof-Rätiev finner mitt yrkande af ansvar å Bellander för de kränkande beskyllningar, han skall gjort mig, icke något afseende förtljera, Denna fremställuivg af målets gång är till mening och orda: 1 fullkomlig Bfveremsatämmetlse med slagets innehåll, och då jaz blott trott tror mig behöfva anvisa, skulle jag förnärma det vietiga kall, som genom ett fritt folks val blifvit Hr Rh OM nppdraget, om jag vidare sökte utveckla allt det olauliga som tppenbaras devatinnan, att. då 125 som Embetsman falgjoöort hvad min plot förs deat, har jag blifvit städ till ansvar, och mot falska angifvelser icke fur tillvodorjata en oskyldigt anklasads hellsa rätt, alt af lagen skyddar. Då min blick lögn och siker öfvernn ee ee oe ee ? . 1 a . AA JE VS