Aftonbladet – 18 september 1833, sida 3

träffar, så om sämre mjöl, oduszlig Jist o. s. v. så förefaller det besynnerligt, att dessa be ståndsdelar skulle vara sämre i Stockholm än annorstädes, helst då bagarne sjelfve förmala de största qvantiteterna af sin spannmål, och alitid äro i tillfälle att erhålla färsk jäst. Emedlertid behöfver man, för ätt öfvertyga sig, det brödet kär verkligen är mindre godt än annorstädes, endast resa t!Hnågen annan af de större städerna i Sverige, serdeles der en fri brödförsäljnivg wöfvas. För alt göra sig förvissad, huruvida ieke en förbättring här i hufvudstaden lätt kunde erhållas, återstår då ännu att erfara, buruvida icke samma UMillåtelse äfven kär skulle frambringa enabanda verkan. Anmärkningsvärdt förefaller det äfven, att hagare-embetet klagar öfver brist på erforderlig arbetsstycka. Vi känna vemligen bestämdt, att för treane är sedan hit införskrefs en modell till en degknädnings-imascbin, hvilken skulle åtminstone tll hälften förminska det hårdaste af bageri-arbetet, nemligen degens tillverkning. ingalunda kostsam upplinning, sättes likväl : sido, och är ännu, oss veterligen, icke bezagnad hos någon enda basare. tyvarföre har detta dä ej skett. när embetct derigenom trofrån a betsfolkets sida, hvaröfrer nu klagas? I allt fall var deten mindre angenäm upptäckt för Stocktolmsbaarre, om det verkligen är sannt, alt det bröd man daxligen förtär , enligt hushöndernas egen angifselse; tillverkas af fyllhundar, som vanlicven icke eiter plåga vårda sig om serdeles snygghet. Orsaken bhvarföre bage; ri-arbetarne i detta afseende måste vara värre än andra khandtverkszesäller, synes för öfrigt något svår att utreda; men em så är, kunna vi icke se något hinder, hvarföre Herrar bagare icke, likasom bushållen, kunna låta bakningen bestridas af qvinnfolk, så framt det tyngsta af arbetet, eller degknådaingen., förrättades med den förut omnämnda maschinens ti :Hbjelp, hvil:ken ålminstene på saygghetens vägnar måste hafva företräde framför begagnandet af arbetarnes egna händer och armar, och derföre äfven numera begegnas vid alla större bröd-tillverkningar utomlands. Hånga andra smärre förändringar, såsom af sjelfva de mjaka bröd: sorternas storlek m. m., hvilka hör blefve för : vidiyftigt att detaijera, skutle dessutom, enligt hvad upplyste bagare sjelfve försäkrat Oss, kunna vidtagas till br rödets förbättring, om embetet . deråt egnade sitt allvarliga bemödande, och icke hindrades derviti.af vissa föråldrade före skrifter i bagaretaxan. i a Upsala, 9 Spit För någon tid sedan har här tilldragit sig en händelse, som bör blifva en lirorik. varnins Håde för hkusbonudfoölk ac skiia orsakerna till brödets felsktigheter beDenna model!, som är af cen högst enkel NR igen helt och hållet undgåt de olägenheter