Aftonbladet – 16 september 1833, sida 2

var det väl, att Styrelsen ej aktade på dessa röster utifrån, sannolikt emedan den insåg att stillastående här var detsamma som återgång. Ändteligen beslöt Kom, Kollegium alt för ändra tiden för uvilmarknaden, som utsattes tilk Juli månads slut. — Häruti trodde någre sig hafva upptäckt ett stort misstag, och en anonym — Hr RB. — i tidvingen Argus fästade sig vid denna åtgärd med mera bitterhet, an sakkännedom!: Ty litet nog vet mången, som intet vet. Ullmarknadens misslyekande, sade han, var otvifvelaktigt. Den kom — och aflopp till allas tillfredsställelse! Det erkännes dock, att bältre skäl behöfvas för sen ullmarknad, än de som kunna hämtasderaf, att den i år lyckades. Det är derföre :Ins. här vilt framstälia en undersökning afskälen för och cmot. Man säger: Att sen ullmarknad gynnar Fabrikanten på produceutens bekostnad, så att den förre hinner förse sig med sitt behof från utländsk ort, och missbjuder sedar för den Svenska ullen.? Hvarföre har då detta ej skett iår? — Flere skepp med Tysk ull voro redan före ullmarknaden anlända till Norrköping, men den ull de medförde kunde ej säljas till lika godt pris som den inhemska. Svenska ullproducenten undersålde i år den Tyska, och var dock något belåten med det pris han erhöll. Hvar är nu faran för utländsk konkurrens? Det medgifves dock gerna att detta är tillfålligt, saken förhåller sig sålunda? att under stigande ullpriser vinner producenten på ser ullmarknad, och under fallande, fabrikanten. Icke bör någondera delen gynnas på den an-dras bekostnad. Konjunkturen gynnar dem olika — och jemnvigten blir återställd. Att ullmarknaden blifvit utsatt så sent, för alt gynna producenterna i Skåne, Uppland, et:c. et:e. Om desse blifvit gynnade på de öfrigas. bekostnad, så vore det visst tadelvärdt; men detta beror på besvarandet af den frågan? Har den sena ullmarknaden medfört några olägenheter för producenterna i allmänhet? Dessa olägenheter förmenas vara? Att ullmarknaden, sent utsatt, infaller under höbergningen, då landtmannen har svårt att besöka densamma. Ja, vissa provinsers höbergning, menlångt ifrån allas. Den inträffar tidigare på några ställen och senare på andra. Ingen termin kan utsättas, som icke passar illa: för någon del af Sverige. Detta skäl väger lika på båda vågskålarne, och upphäfver således sig sjelf. AL landtmannen, när uilmarknvaden är scn, måste alltför länge undvara sina pengar. Ul!kontoret öppnas den I Jori, och från den— na dag kan producenten der deponera sin ull, och på densamma, emot låg. ränta, låna 3-4 af värdet. — . PAtt om än egarne af de stora ullpartierna: kunna med fördel belåna sin ull, så lönar detta icke mödan med små partier, ty besväset rna kuona icke bäras af dem; ea or fa oMiicta Antalet 2? och omhostnarde