Aftonbladet – 10 september 1833, sida 3

f DA Nedanstående artikel, för hvilken ett rum blifvit begärdt i bladet, synes Redaktionen förtjena en allvarlig uppmärksamhet och ett allmänt bebjertände. Våra Läsare Kafya säkert ofta förundrat sig öfver den olikhet i ekonomiska vilkor, som äger rum i England emellan de feta prelaterne och de verkligt tjenstgörande Vicars eller deras vice pastorer, enligt de uppgifter derom, hvilka förekommit under diskussionerna i Underhuset. Men att. man i: denna såsom 1 många andra saker, gått öfver än efter vatten, eller med. andra ord, att exemplen på ett dylikt missförhållande icke behöfva sökas så långt bot, visar denna artikel; Då en kyrkoherde i ett pastorat af: för-sta klassen i medeltal lärer kunna räkna åtminstone3 å 4000 Rdr Rgs i årlig inkomst), så syåes det icke vara öfverdrifvet, om:hans adjunkt erhölle i lön 2 å 300 Rdr samma mynt... Artikeln lydersålunda: 3 Någre ord om Adjanktert aflöning på lan det, serdeles i Erkestiftet.: Få tjenstemän i Sverige torde, med afseende på betydelsen af deras befattning; vara så svagt aflönte, som adjuhkter i Evkestiftet.: Deras-årliga lön bestiger sig till 55-å 100 Rdr Rgs.:— De gifvas väl, desse ädle och storsinte pastorer, Kvilka aflöna sina adjunkter efter samvetet och: icke efter den: gångbara dränglönen, men: de äro: blott några få, och framlysa här ooh derjs såsom stjernor ibland nattens: strömoln.. Deras regel är: oen: arbetar är! sin lön värd, och :: Pduw skall! icke bindå munnen: till :på Oxen, som tröskar. ir aha Med ofvansägde lön: skola nu Adjunkterne? kläda sig efter ståndets: värdighet, så att de äfven utan : skygghet kuhna visa sig i bildade: kretsar; med den skola de följa med sihtid,: d.v.s: köpaven och annan bok af årets litte: rära produkter; med den skola de förnöja en: och: annan kreditor, hvilken de nödgats för-skaffa sig under sin akademiska kuts; meddena skola de bestrida utgifter i oändlighet. Men: att en sådan aflöning är otillräcklig, lärer hvar förnuftigt tänkande menniska snart finna, och att den är hvarken för ståndet anständig, eller för Guds församling nyttig och uppbygglig, skall här med några ord ådagaläggas.: . Då församlingarne känna Adjunkternas usla: aflöning, äro de likasom! tvungna, att, genom! kollekter och stamböcker, uwunderkjelpa deny: dertill. ofta nog: uppmuatrade af kapitalistiska pastorer på allmänna sockenstänimor. På sådant sätt äro Adjunkterne; i närvarande löne-förhållanden, en verklig börda för staten, n tunga på det redan nog: drygt beskattade fol-ket... De hafva den hedern att vara församolingarnes friska och arbetsföra allmosehjon. Äv: sådant för Ståndet anständigt? fc Låtom oss äfven tillse, om en sådan usel aflöning är för Guds församling nyttig och: uppbygglig: Då Adjaekterne; såsom nu sker nödgas kämpa: med ouppfyllda behof; då de nödgas framsläpa ett bekymmersamt Kf urdetr: den tunga embets-bördan; så säker man icke: osant, om man påstår, att häråf härleder sig hos mången Adjunkt. denna liknöjdhet för ett embete, som icke gifver honom. en nöjaktig: 1