hetsförening isynnuerhet! Emedlertid och intilis detta stora ändamål vunnits, kan man tyvärr med visshet förutse, att bränvin ej skall upphöra att rjutas! — Tror man väl på fullt allvar, att vår nation aflägger denna vana, då alla angräpsande folkslag tillverka och förtära den i ymnigare mått? — Tror man väl, om också bränvinsbrännings-rättigbeten blefse oss fråntagen, det vara möjligt att förhindra bränvinets införande utifrån; och hvad förlorades då icke? — Jo den ekonomiska fördel, som redan är bevist åtfölja handteringen, — Millioner som gingo ur landet för en dryck, den vi sjelfva kurkna bereda och slutligen bränvins-skatten för Statskassan, m. m.z; hvilket allt förmodas blifva påkostande i längden! — Insändaren gör till slut en verkligen rätt rolig diversion, då han på gruad of den reformerande andavs framsteg, lofvar oss enfalldige bränvinsbränvnare en ersättning för detta såkallade bäldvunna missbruk, uti en fri spanmålshandel på Evglavd, Okunnige dock om hvad Insändarens röst gäller i parlamentet, gå vi gerna hans egen bön till mötes, att deråt icke lemna någon vidare uppmärksamhet. Beträffande ScbäferiEne, så sätter man visserligen icke i fråga, att icke Insändaien läst Nathorsts afhandlivg om fårskötseln och flera dylika skrifter, som äro de fleste bildade landtmän temmelizen bekanta, och man kan, af de upplysningar Insändaren härom meddelat, icke elier neka, att icke Icsändaren studerat dessa skrifter med uppmärksamhet, hvilket allt vittnar om en berömlig förkärlek för yrket; men som denna vackra industrigien egentligen icke i1örer ämnet i fråga, och undertecknad, uppriktigt taladt, icke förstår den, så är han för modest att deröfver vidare yttra sig, fast mången derom ordar vidt och bredt och prisar den högt, som icke förstår den bättre, (Fortsättning e. a. g.) mmm NER — RR —A RAK KINO ER UR