Aftonbladet – 21 augusti 1833, sida 1

23 ch RAN a as FRANKRIKE. SR I anledning af Regeringens beslät att biberi; hålla den nuvarande Deputeradekfmaren , in7 nehåller Gazette de France följande artike hvilken icke läses utan intresse: I närvarande ögonblick — säger Gazette — gifvas många vigtiga föremål för Europeiska politiken: Lissabons eröfring, Spaniens förhållanden, kongressen i Töplitz, de Tyska, Italienska och Engelska angelägenheterna; men ingenting af allt detta är vigtigare än regeringens beslut att icke upplösa deputerade kammaren. Man måste i detta beslut se ett nederlag för det dokirinära partiet i kabinettet, och derigenom en rörelse åt den revolutionära sidan. Derföre måste äfven allt, som i afseende på detta beslut föregått i kabinettet, komma till hela nationens kunskap. Det är nu en afgjord sak, att Hr Thiers vid detta tillfälle slutit sig till Hr dArgout, och att Ludvig Filip, tvertemot doktrinärvernes åsigt, bestämt sig för kamarens bibehållande. Hrr Broglie och Guizat skola således snart dela samma öde som firv Lafitte och Dupont de FEure. Ludvig Filip betraktar sina ministrar blott såsom verktyg för sin politik. Han älskar icke doktrinärerna mera än han förut älskade Lafitte, Dupoat och Perier, och om han i morgon behöfver Hrr Dupin och Odilon Barrot för att vinna tid — ty deri består hela hans politik — så skall han sätta dem i Frr Broglies och Guizots ställe. Man måste derföre efterforska hvad som är hans behof för ögonblicket, för att deraf kunna sluta till hans afsigter. Af Lafayette och Lafitte begagnade han sig mot de doktrinära, då desse ville upprälta ett regentskap till Henrik V:s förmon; och derefter begagnade han i sin ordning doektrinärerne emot Lafayette och Dupont, då dessa fordrade republikanska institutioner. På den tid vi hade upplopp begagnade han doktrinärerna emot Dupin och Barrot, emedan dessc, genom sin böjelse för mouvementet, skulle hafva befordrat republikanernes triumf. Nu deremot hafva de utländska makternes dispositioner och sammanträdet i Töplitz gifvit sakerne ett förändradt utseende. Då Ludvig Filip alltid sväfvar emellan fruktan för republikanerne å ena sidan och de utrikes makterne å andra, så tror han sig nödsakad att efter hvarandra fatta de mest motsåtta beslut; ty hvad som tillfredsställer republikanerna oroar Europa, och hvad som lugnar Europa uppskrämmer republikanerna. Han vill i detta ögonblick inbilla Eurepa, att kan kan sätta revolutionen i rörelse mot detsamma; då de sista händelsetna i Portugal oundvikligt måste inverka på ställningen i Spanien, så antar han en min liksom Frankrike, England, Spanien och Portugal, i nära förening, vore färdige att revolutionera hela Europa. Kabinettets perscnal måste derföre ombildas efter denna ide. fee 6 oo E KP. OT CA LO GJ