Article Image
ama, som ligger utbredt för åskådarens olickar. Jag bar redan omtalat svårigneten, att beräkna afstånden i bergen, eller verkningen af le optiska synvillerna; orsaken dertill ligger de ofantligt förstorade proportionerna af fövemålen , man har för ögat. . Från korset vid Flegere sågo vi det lilla hvita huset med sitt röda tak på Col de Balme så tydligt, som om let blott varit en timmes väg dit, ehuru det ir fyra — på en slätt hade det varit omöjigt att se det med blotta ögenen på detta fstånd. Den första bergspetsen och första glacieren man blir varse, om man vill uppgöra np förteckning på de särskilta bergjettarne, är Aiguille de Tour med sin glaciere. Detta berg höjer sig 7 å 8000 fot öfver hafsytan. Dernäst kommer glacieren vid Argenticres och spetsen af samma namn, som svart och karp skjuter upp till en höjd af 12,000 fot; edan Aiguille-Verte, hvars snöbetäckta hufud liknar jetten i sagan, som fångar foglarwe i flygten och med pannan snuddar vid molven. Han höjer sitt hufvud 600 fot högre än ystern, Aiguille dArgentidres. Derpå följer shafvet som utbreder sig vid foten af den rödiktiga AZiguille de Dru och väggarne af Monanvert; dess stelnade vågor synas knapt från len punkt man står, men betraktade på stälet likpvade små berg. De följande fem spetarne äro Charmeaux Grepont, Bletiere, Midi ch Mont Maudit; det minsta af dessa har ),000 fots höjd. Ändtligen kommer den högsta bergstoppen , Mont Blanc ; som enligt Andrdå har 4,892, enligt Tralles 14,793, enligt Saussurc 4,676 fots höjd öfver hafvet, och hvarifrån 3ossens och Traconnay-glaciererne utbreda sig inda ned i dalen. Sedan jag sett mig mätt på denna omätliga afla, återvände vi till Chamouny. Ungefär ralfvågs blef jag varse, att jag förlorat mitt ur. Jag ville strax vända om, för att söka ätt derpå; men min vägvisare förklarade, att letta vore hans sak och att ingen resande varken förr eller hädanefter skulle kunna äga, att han förlorat något i dalen vid Chanouny. Jag satte mig undertiden på en platå, varifrån jag njöt en nästan lika så herrlig itsigt, som från korset vid Flegere, och afvidade med tålamod hans återkomst. En half imme derefter såg jag honom med glädjen i insigtet komma fram ur tallskogen, hållande ret vid kedjan; han var verkligen mycket ladare än jag sjelf, Jag erböd honom en beöning för sin möda , men han ville icke emotaga något. — Detta uppehåll fördröjde oss å mycket, att vi icke förr än kl, 4 anlände ill Chamouny. Då jag nalkades värdshuset, åg jag på bänken framför dörrn en gubbe af id pass sjuttio års ålder, som på en vink af ärden, hvilken var inbegripen i samtal med ionom, steg upp och gick mig till mötes, Jag örmodade strax att det var den person jag åtit bjuda till mig, och helsade honom med tt ärligt handslag välkommen. Min förmolan var riktig: det var Jacques Balmat, den förskräckte man, som under tusen faror först vactem hracta cornateran af MaAantBPlana aAnAh hana.n

10 augusti 1833, sida 5

Thumbnail