VY IHIelE -UTNAMIUES TIIL SONDSCIJPETSTUCH Rem a ot Kongressen i. Verona visade hela7 Europa Nordens skadliga inflytande på vesternstervilisation, äfvensom den förnedrande belägethet; hvari Bourbonerne försatt sig i afseende på hofvet i Petersburg. Vid denna kongress understödde Pozzo med hela sin verksambet den heliga alliansens planer; att ställa Spanska halfön under dena kungliga och hierarkiska despotismens ok. Vid sin återkomst till Paris i början af December 1822, yrkade han hos Herr Villdle med en hotande ton på detta legitimitetens korståg, somkostade Frankrike öfver 400 millioner francs, och Spanien dess frihet. Pozzo protesterade slutligen mot ordonnansen af Andujar öch krönte sitt diplomatiska mästerstycke med en resa till Madrid i Oktober 1823. Man trodde honom i sin regerings namn fara att lyckönska Spanska regeringen till Ferdinands befrielse, men i sjelfva ve ket var ändamålet att beröfva Franska kabinettet allt inflytande i Spaniens angelägenheter, och i stället gifva det Ryska en afgörande öfvervigts och Ryssland skördade lönen för det blod och .guld Frankrike uppoffrat. Då Kejsar Nicolai uppsteg på thronen, trodde man sig märka hos honom : en öfvervägande böjelse för allt hvad som rörde det militära, såsom exerciser, parader o. s. v. samt motvilja för kabinettets arbeten, Denna omständighet lemnade utrikes portföljen i Grefve Nesselrodes händer, och ökade betydligt denne ministers inflytande. Medan Nicolai sätter sitt förtroende till sin svärfars kabinett, tager hans minister för utrikes ärenderne sin tillflykt till Pozzos och Met:ernichs råd, af hvilken den förre är hans förtrogne och den sednare hans fordne studiekamrat. Således har Ryska kabinettet, efter Kejsar Alexanders död, blifvit vacklande mellan kabinetterna i Wien och Beriin. Det krig, som i Augusti månad år 1826 utbröt mellan Ryssland och Persien, tjenade Porten till protest att icke uppfylla de i Akierman den 21 Oktober samma år undertecknade vilkor, och Ryssland förklarade divanen krig den 7 Maj 1828. Vid denna tid, eller vid början af Martignacska ministören, sökte Pozzo i Tuileriernas kabinett ett stöd mot England och Österrike; men fruktan för ett fredsbrott med Engelska regeringen frälste lyckligtvis Frankrike från enså vidunderlig allians. Martignacska ministeren hade fört Franska regeringens skrytsamma politik på mera liberala vägar; emellertid lemnade kamrarnes åtskiljande, efter 1829 års session, ett fritt fält för restaurationens reaktionära-parti, som slutligen förmådde hofvet att söka silt försvar i en statskupp; derföre hade de deputerade knapt återkommit till sina departementer, förrän Hr de Polignac fick uppdrag att sammansätta en ny ministere. Både Pozzo och Heliga stolens f.d. nuntius, Lambryschini, kände kabinettets af den 8 Augusti bemliga tanka, ty det är med visshet bekant, att få dagar förrän ordonnanserna stodo att låsa i Monitören, har I Adanaecnehanpnma IH sakt LÄR adlad.