HRCT SEE YTA I VIE FRU TTERTe fv JD TRA HVAR klimatet åstadkommer, äro cj särdeles svåra, hvarken för Svensk eller Utlänning, att inse, och, om man i elt och annat afseende stadnar i villvådighet, kan man genom några försök i mindre skala snart förskalfa sig visshet om det osäkra. Följande yttrande af en ratiovel äkerbrukare väcker föruudran. ?Grunderne för ett godt åkerbruk ivhämtas lättare än de tillämpas på Sveusk jord under Svenskt klimat; och snarare välje man till föreståndare för cn modellfarm den som studerat dessa, än den som endast känner de förra, om han ock sett dem utöfvade i för öfrigt ald.ig så mångfaldiga förhållanden. Utan Ralionela, d v. s. grundliga både praktiska och teoretiska kunskaper kan man i Landlbruket ej erna det högsta målet. Akerbruksläran med deruti ingående vetenskaper, såsom Kemi, Fysik, Natural historie ele. vättar sig ej efter olika nationer och länder; grunderne är0 öfverallt Hka, och tillämpningen, eburu äfven i bufvudsaken lika, är det ej i vissa mindre afseenden; det är således ögonskenligt att den sednare iuhämtas både lättare och fortare än de förra. Huru skall man för öfrigt kunna tillämpa grupderne, då mav ej äger sådana? Jag har svärt att föreställa mig, det Insändaren på allvare kan tro, att Institutet bättre skulle styras af cu person, som endast ägde praktisk kunskap. än afen rationel Landtbrukare, som till en början vore litet van vid Svenska klimatet. Insändaren medgifver, all mer än myckel återstår ännn att göra vid värt Sveuska irrationela Akerbruk; men jag frågar honom huru dettalnstitut bärtill kunde bidraga, om styrelsen öfverlemvades till en Svensk praktikus? Vanvliga sättet at! sköta jordbruket i Sverige kan öfverallt läras, och hörtill behövas inga Tustituter eller Modellfarmer, men frågan är nu om ett förbätltradt Akerbruks införande, och detta kan af en person, som sjelf ej har b: grepp derom, ej meddelas andra. Månne man ej, om man så tillställde, skulle, som författaren säger, för flera tiotal af är fördröja förbättrandet af Sveri: ges irrationella Akerbruk. Insändaren misstycker, att Hr Hofman Bang blifvit citerad såsom exempel på, huru nyttige råd kunna yvara, och hans skäl äro verkligen, som han sjelf kallar dem, rätt eukla. Till anläggandet af ett större Schä feri är ej nog att känna fårskötseln och behandlingen af ullen; det hitintills vanliga Akerbrukssättet måste förändras, både foder och bete på åkern beredas, och således ett stort steg till Akerbrukets förbältring tagas. Att Hr Hofman Bang äfven i detta afseende gifvit, och förmår gifva goda och nyttiga råd, är utom allt tvifvel, ehuru mycket det än må misshaga Insändaren. En rationel Landtbrukare från England har i många år både i Wermland och Neike genom sina råd medfört mycken bytta, och den: ne Eugelsman tillitas i detta afseende ännu af många possesslonater, som sälta högt värde på de råd, som af honom meddelas. Slutligen anför Insåodaren: Man uppgöre grunder för et inom vårt land väl orduadt jordbruk, man söke tills man finuer en Landtbrukare, hvilken i närmaste öfverensstämmelse med dessa grunder förvaltar sin egendom, och man öfverenskomme med denne, om emottagandet och bildandet af elever etc. Insändaren vill kär, att man skall börja med det som man hitintills förgäfves sökt erhålla, och som erfordrar en rationel Akerbrukares i mänga år fortsatta bemödanden för att finna, nemligen uppgörandet af grunderne för ett väl ordnad! (d. v. s. betydligt bättre än det bitintills i landet vanliga) Svenskt jordbruk, Om Insändaren, sedan han erkänt den låga ståndpunkt hvarpå åkerbruket bär i Jauset sig befinner, kan bestämma dessa grunder t. ex. den hästa och förmonligaste växtföljden på våra olika jordmoner, så försyndar han sig myckel mol det allmänna, om ban ej skyudar sig att uppgifva dem. Af allt det anförda tror jag mig hafva visat att bäraren för det tillämnade Iuastitutet bör vara rationell och att, om man ej inom landet fiuner någon, som vill och kan åtaga sig denna befattning, man då hellre må söka en Lärare utomlands, än att bela ävdamålet med denna inrättning endast i ett mindre afseende skulle vinuas. Nyköping d. Juli 1833. Ledamot i Söderman!ands Hushålln. Säl.skis förvaltnings Utskott.