troligt att planen, åtminstove i vissa delar, blifvit på anna? sält uppgjord. 20 Att utskoltet i dess underdåniga ansökan cj begärt att företrädesvis få begagna en utländsk lärare. Deremot säger utskottet, att det helst önskade alt i Sverige erhålla en härtill fullt skicklig person, men om detta ej låter sig göra, och medgifva måste man alt stora svårigheter i detta afseende möta, så föreslog utskottet att då en lärare utifrån måtle anskaifas. 3: All meningen allrig varit, att någon annan än läraren skulle befatta sig med styrelsen af caendomen, emedan utskuttet i dess underdåniga ansökan tydeligen föreslår att läraren må öfvertaga förvaltnugen, och för att öka hans nit, erhålla cn viss andel af revenyen. Jag kan således med säkerhet förklava, att ingen enda af utskottets ledamöter byst den löjliga och skadliga pretention att uti styrelsen af det ckonomiska deltaga. ÅA andra sidan kan man ej ncka, att utskottet bör vaka öfver alt läraren uppfyller sina ingångna förbindelser. Om ban to cx mera tänker på egen vinning än elevernes undervisning, eller om han omenskhgt behandlar eleverne, så är det väl ej för mycket begärdt att han lemnar sin befallning? Kan iman runligtvis begära att, sc dan man en gång antagit en lärare, han, utan afseende dervå huruvida han uppfyller sitt kall;eller cj, skall under beta sin lif-tid med styrelsen fortfara? Insändaren vittrar alt en komitt ej äger mer än på sin höjd kännedom om egendomens aveal och belägenhet. Insändaren måtte haiva den öfvertygelsen alt alla kunskaper i åkerbruket saknas hos hvarje landtbrukare som ej är rationel, och alt denne sednare, lik en magnet, drager till sig alla avdras erfar reuhet. Månne ej här liksom uti andro kunskapsgrenar, grader finnas? Det är föröfrigt ej särdeles modest att bestrida alla andra några insigter och sjel! kalla sig rationel. Det åturstår na att undersöka, huruvida Insändarens pästående, alt en utlänning ej kan vara skicklig lärare vid det föreslagna institutet, har någon gruud eller ej. Jag kan ej medgifva, all den Svenska jorden har något särdeles eget i jämförelse med Tysklands, Danmarks och Englands med fl. Olika jordmåner, och deras olika lägen samt större eller mindre bördighet, finnes här så väl som i audra länder, men hufvudbeståndsdelarne äro dock desamme. Afen rationel åkerbrukare, och det är just en sådan utskottet önskar att erhålla, fordrar man att ban snart gör sig bekant med den jords beståudsdelar som han skall bruka, och denna operatiou måtte ej vara underkastad större avärigneter för en Tysk än för en Svensk. Klimatets olika verkan derewmot är stor, men kan det möjligtvis vara Insändarens uppriktiga mening att det skulle blifva så svårt, om cj omöjligt, att på några år komma under fund dermed, då rationella kunskaper förut ej sakuas? Den verkligt kunnige åkerbrukareo företager ingenting i stort, utan att vara fullt säker på att haudia rigtigt, och som klimatet 1 iotet större land är lika öfverallt, känner han förut att derpå måste göras afseende. Då han flyttar 1 ett annat klimat, rådfrågar han sig med i orten vistande mera upplysteåkerbrukare, och följer deras råd till dess han vinner egeu erfarenhet. Från Landtbruks-Akademicns Experimental-fält , som under så många år förvaltats af en Svensk rationcl åkerbrokare, borde han väl erbålla bestämda och säkra svar på sina frågor i detta afseende; i synnerbet då klimatet kring Stockholm ej är särdeles varicraude med det krviug Nyköpiog. Aldrig kan man lika med beändaren föreställa sig, att en verklig vationcl åkerbrukare, om han äfven komme från det mest allägsna land, skulle blifva skolär åt unga Svenska bond-drängar, de egentliga Eleverne i det tillämna le Institutet. Hvad charlataneriet åter beträffar, påstår jag att en person med verkliga kunskaper ej nedlaler sig härtill, emedan Cbarlatanismen endast ir medelmåttanv och de ytlige kunskaperue förbehållen. Det yttrande alt mycken tid skulle erfordras för cn Tysk att lära sig det wan,i Sverige om bösten måste så tidigare än i Tyskland, och att vårbruket, i anseende till kortare vår, mäste påskyndas, är, med all respekt för Insändarens rationela kuuskaper, minst sagdt besynnerligt, Hvilken åkerbrukare som frågas kan lemna nödige upplysningar Fr 2 1 FI 3 . on 2 a L