Aftonbladet – 30 juli 1833, sida 3

tagit bort hans lax. Det sämsta var att naturforskaren hindrade mig ifrån att taga del i det öfriga samtalet, och jag gladde mig således, när Herr Julien ga! tecken till skålarnez; men först berättade Presidenten den högst intressanta historien on den af honom stiftade fästen, som ägt rum redan i 15 år. Han visade hura dylika föreningar olta föranledt nyttiga resultater, och anförde åtskilliga exempel, hurn i synnerhet dem encyclopedistiska måltiden varit fördelaktig för flera vetenskapsmän och andra personei. En gång kom en olycklig köpman, en familjfader, till Herr Julien, och sade, det ingenting annat återstod för honom än att från Pont Neuf kasta sig i Seinen. Det bevare oss Gud före! svarade Herr Julien, jag är nu sysselsatt3 men kom i eftermiddag till vår måltid. Detta skedde, den olycklige presenterades för en rik man, som stod i begrepp att afresa till Peru, denne tog hela familjen med sig. Nu är den omtalte familjfadern den rike mannens kompanjon i Peru, gör fördelaktiga resor till Calcutta och Macao, och så ofta hans affärer lemna honom ett ögonblicks ledighet, tänker han med rörelse på den encyclopedistiska middagen. En annan gång, och denna berättelse torde vida mer irtressera mina läsarinnor, kom em ung blond Tysk, en studerad man, med ett ärligt ansigte; till Herr Julien, sägande att han medförde ett rekommenvtationsbref till honom, men för öfrigt alldeles ingenting. Herr Julien tog honom med sig till den vetenskapliga måltiden, der han placeratde honom melHan em Skotte och ett Ryskt statsråd, för hvilka vår landsman genast yppade sip belägenhet. Intagne af den unga Tyskens bildade och öppna väsen, erbjödo båda honam. sin hjelp. Skotten gaf honom rekommendatiönsbref till sin hemiort. Der lärde Fritz känna en älskvärd faderoch moderlös flicka, glömde både sin fattigdonr och sina studier, geh anhöll om: flickans hand. Duertill samtyckte man, uwader det. föshehåll att han skaffade sig en plats i verlden, ech en anständig utkomst, och som Ryssland äfven hgger i verlden, så skref Fritz till det omnämnda statsrådet, påminde honom om dess goda löfte, och erhöll snart ett diplonr såsom Professor vid Universitetet i Kasan. Tre år hade förflutit sedan den dag, då ban var med vid måltiden, Då erhöll Herr Julien ett bref från Hasan, hvari det sades: Er har jag att tacka för en profession vid härvarande Uni-: versilet, för nwr älskade hustru, samt för den vackra gosse hon skänkt mig, och hvilken jag skall löra välsigna den litterära måltides, sana han, näst Gud och sina föräldrar, har ott tacka för sin tillvarelse. En tredje gång, berättade Herr Julien vida hättre och utförligare, än det är mig mönigt, kom en rik man till mtiden och klagade, att han gerna vilke använda sina penningar för eivilisationens befordraude, i synnerhet i Grekland, — det var vid tiden af detta lanc fri hetsstrid — men att han icke visste huv , och att han sökte efter någon, som 1 dehuw sak kunde vara honom bebjelplig. Der ncre sitter en sådan, sade: Herr Julien, och ronade fran en ung Grek, som: ännu ridegades Eäåra dop.