Aftonbladet – 23 juli 1833, sida 3

LITTERATUR. Reflexioner öfver Svenska Armeens Organisation. Kristianstad. Schmidt e Compii 1832. (Slut f. N:o 167 N Hvad armdbefälet angår, grundar förfatlaren dess organisation på den öfvertygelse, att genom sjelfva beväringen ett tillräckligt antal reservbefäl kan erhållas. Han säger: att armåeen bör under fred organiseras som en krigs-skola i stort; och förkastar enskilta militär -underyvisnings anstalter, hvarföre han äfven vill att Mariebergs och Karlbergs läroverk borde förenas till en verklig krigs-akademi, dit elever ingingo från armdens yngre befälsgrader, ibland hvilka sedan en särskilt elevklass utvaldes, för att bilda sig till general-stabs officerare och ingeniörer). Ingen borde få inträda bland stam-befälet, som ej fullgjort de 2 första årens beväringspligt, och efter aflagde tjensteprof. Allt befälet skulle lönas af staten och pensioneras af den. Förf. tror sig deri finna ett vigtigt steg till beredandet af befälets tjenstbarhet. Boställen anser han vara och förblifva en nationalförlust och hinder för ett rigtigt löningssätt och för armeens rigtiga organisation. De böra i hans tanka försvinna; och han upptager ungefär ett projekt, som vid Riksdagen år 1823 väcktes till bor to arrendevande of lägre befälets boställen, för samtelige boställenas bortstädjande. Nan 2 ; H ingen beståndande Lön-reglering möjlig , förrän man vidtagit en sådan åtgärd. Förf. afdelar Löninkomslerna i Lör och tjenstgörings-arfvoden. Pensionen vill han bafva uppsatt i likhet med lönen. Från lönen kunde endast lagen dömma. Tjenstgöringen åter vill ban lemna åt högsta ar me-befälet , att bestämma. Han tror sig sålunda bereda säkerhet åt individen och tjensibarhet åt staten. nm ——— ) En brist synes oss vara, att Förf. ej yltrat något mer bestämdt sina åsigter, huruvida ej en nationell militävisk uppfostran borde kunna föruts sättas, i sammanhang med en tarfvad förbättring i folkundervisningen,