d9 eftermunddasen. j tiet, och att högt triumfera öfver dess föregifna svaghet, hvaraf denna olikhet i tänkesätt ansågs vara ett fenomen. I ett af sina senaste numror har National; i sin ordning, företagit sig en revy af royalismen i Frankrike, och framställt de mest märkbara af de mångfaldiga fraktioner, hvari den sönderfaller, ända ner till bonden i Vendee, som tror på en underbart bevarad Ludvig XVII, och den gamle soldaten från kejsartiden, som ännu alltid lefver i hoppet, alt en gång få se Napoieon återkomma med sina örnar. Denna uppsats har synts oss i så träffande drag, och med så hlliga färger framställa det karakteristiska af nyanserne inom soyalismen, att vi trolt oss göra våra läsare ett nöje, då vi här meddela det hufvudsakligaste deraf. Låtom oss — heter det — i korthet genomgå inventarium på den närvarande royalismen. Vi finna då först det Jlegitimistiska partiet , det som anser legitimiteten såsom en oundgänglig grundval för allt samhälle, såsora sjelfva räddningsankaret för statsskeppet, såsom en underpant för lugnet, såsom skyddsvärnet för sjelfva våra friheter, och för hvilka det blott är Ludvig den Heliges och Henrik IV:s ihron, som för alltid förstår tilisluta revolutionernes afgrund. Vi hafvai verkligheten sett, på hvad sätt denna skyddande princip gjort vår tycka, beskyddat våra friheter, (för att begagna oss af partiets språk) och bevarat oss från alla slags revolutioner; ty revolutionerne af 1739 och 1930 lönar det förmodligen icke mösdan att tala om. Detta parti delar sig i flera fraktioner, dem vi vilja benämna på vårt sätt, för att med desto mera noggrannhet bestämma nyanserne; det inbegriper: : 1) De rena Carlisterne, sådane som fortfara att anse Juli-ordonnanserne ganska bra, isynnerhet ganska faderliga; som beundra Carl X:s stisande till häst, som icke hafva någonting annat emot honom, än att han alltför snart gaf ifrån sig sin värja, men som icke desto mindre anse den ridderlige konungens afsägelse såsom tvungen, och följaktligen af noll och intet värde. 2) De moderata Carlisterne, sådane som tillstå, alt restaurationen väl kunnat begå några därskaper, om de också ej bestått i annat, än alt den icke i Paris hade samlat ett tillräckligt antal iruppar; som väl tadla ordonnanserne, såsom utgifne i otid, men som dock icke ause dem utgöra lagliga skäl för en insurreke. tion, och som af hjertat gerna skulle återuppsätta Carl X på thronen, om han blott ville skilja sig vid jesuiterne, abbd Tharin samt bis skopen af Hermopolis, och taga sig en förståndig ministere af sådane män, som t. ex, Hrr Mortemart, Royer Collard och Sosthöne del Rochefoucauld. 3) Henriquinguisterne quand mäeme, sådane som vilia hafva Henvik V, lika mycket till hvad pris eller genom hvad medel. s 4) Vilkorliga Henriquinquister; sådane som