från hans station, rymma eller hålla sig undan; dock varder härvid det uttryckliga vilkor och förord fästadi, att, i allt fall, ingen af oss härmed ikläder sig skyldigheten att betala eller ansvara för Hermanssons gäld. Ransakningen fortgick och upplyste, att Hermansson gjort bruk af skuldsedlar, försedda med falska kautioner, hvadan han, på ofvannämnde sätt, dömdes till böter jemte ärans förlust; men som den antlagade emedlertid packat sig bort, uppstod fråga om tillämp ning af den ansvarsförbindelse, hvarmedelst hans Löftesmän beredt honom tillfalle att vara på fri fot. KrigsRättens åtgärd, att mot borgen lösgifva Hermansson, kan visserligen förefalla ovanlig, ehuru vissa slags missgerningsmäns släppande mot borgen icke är främmande i Svenska lagskipningen; men beslutet derom, äfvensom om antagandet af Löftesmännens ansvarighet, vann laga kraft, och pröfningen af dess verkan var alltså en helt naturlig omständighet. Den enaKaventen, nemligen Kopparslagaren Widman, hade aflidit, och Hr Sundius blef alltså ensam anmodad att, enligt silt åtagande, framskaffa Hermansson. Som han icke förmådde detta, och en borgen för anklagad person naturligtvis ej kan åsyfta annat, än ansvarighet för böter och skadeersättning ), förpligtades Hr Sundius af Kongl. Krigs-HofRätten att utgifva det Hermansson ådömda hötesbeloppet, tillsamman 15,702 Rdr 10 sk. d rst. banko, så framt han ej kunde uppfylla sitt åtagande att framskalfa delinqventen. Sådan var dock icke Hr Sundii mening, och han anförde alltså mot beslutet underdåniga besvär, hvaruti han vidlöftigt sökt visa, att hans borgen väl åsyftat ansvarighet, — men hvarken för böter, eller skadeersättning, eller gäld, eller personligt straff, — utan för ingenting. Huruvida Kgl. Maj:t, på Hvars pröfning målet nu beror, antager denna argumentation, kan synas tvifvelaktigt. Vi tilltro oss icke att härom falla något omdöme, då hvarje yttrande om den alltid vigtiga frågan: hvad är rätt? bör förutsätta den fullständigaste granskning af alla akter, som lemna upplysning ämnet, -— hvartill vi icke i denna sak haft tillfälle. Dock synes oss — i fall det öfverklagade beslutet icke i följd af formella omständigheter upphäfves — som Hr Sundius hade, 1i stället för de vidlöftiga argumentationerne om kautionens nullitet, kunnat helt enkelt hänvisa derpå, att löftesskriften, utom rymningsbrottet, hvarföre böter ej kommit i fråga, tydligen åsyftar endast det emot Hermansson angifna förfalskninasbrottet, hvarpå hela bötesansvaret utgör 13 Rdr 16 sk. banko. Det var Krigs-Rättens fel, att kaventernes ansvarighet icke utsträcktes äfven till den för kaventerne farligaste delen af målet, som rörde åtalet för falsk pants utsättande, hvarföre böterne uppgått till mer än 15,000 Rdr banko; och i denna tillfällighet torde ock Hr Kollegi Sekreteraren få söka sin enda räddning från den hotande faran. Att han stadnar för de nyssnämnde 13 Rdr 16 sk. banko, oberäknadt förskräckelsen för de MR Re oo oo oo fo åh LA db