Aftonbladet – 11 juli 1833, sida 3

Article Image
man, Westundiefarare, för att reklamera Neger, hvilken hade rymt ifrån Westiadien, och redan hade blifvit lagen om bord på skep pet Eden för att åler föras, då en Polisuppsyningsman vid namna Evans, på anmodan af några ledamöter at Sällskapet för befordrande af slafveriets afskaffande, infann sig om bord och förde honom åter i land. — Negern, en läng, korpulent och starkt byggd man, vid omkring 30 år, uppgaf sig heta FVilliam FVilliams, och att han tillhört en Mistress Jones på Jamaica. Denna hade uthyrt honom ät personer, som icke fullt ut betalt bonom den betingade dagspenningen. Då han derföre icke var i stånd lemna sin patronessa den påräknade hyran, råkade han i misstanka att hafva undansnillat det felande, hvarföre hennes söner flere gånger läto piska honom på det omenskligaste och satte honom i stocken. Han tvingades att arbeta i plantagerne med: halsjern och stora tyngder fästade vid kroppen. Förtviflad öfver denna barbariska behandling beslöt han att rymma, och som Kapten Ferrymans skepp Just då låg segeltärdigt, passade han på elt gynnande tillfälle och gömde sig under storbåten, der han låg i fem hela dygn, hvarefter han kröp fram från sitt gömställe, och som det var för sent att vända om, blef Kapenen nödsakad taga honom med sig till England. Några dagar efter framkomsten skickades han till skeppet Eden, för att återföras. Domaren förklarade honom. att han numera vore fri som fogeln i luften, och att ingen hade någon husbonderätt öfver honom, utan han kunde arbeta för hvem han ville och sjelf njuta frukterna af sitt arbete. Den stackars Negern blef alldeles hufvudyr af glädje vid dessa ord, och ropade på tillfrå ågan Om han ville återvända till Jamaica: Plack, tack ; massa Worship (herr domare,) jag vilja vara vi, jag icke ha lust fara tillbaka för piskan, piskan.? lir Ferryman invände väl att Negern vore hans tillhörighet, och förevisade, för att slyrka detta, ett kontrakt, undertecknadt af Wilkams; men då Negerni förklarade att detta blifvit honom aftvunget, igjordes derpå icke något afseende. Utslaget blef, att Williams vore en fri man och ägde att vistas hvarhelst honom bebagade. Negern, hoppande af glädje, beledsagades från domstolen af det ofvannämnda sällskapets agenter, som lofvade alt understödja honom och hittil Is redligt hållit sitt löfie. ed T MT aAa FA NA TN TT Pot

11 juli 1833, sida 3

Thumbnail