Aftonbladet – 1 juli 1833, sida 4

5D KHaknlekonst för Begynnare eller Praktisk Aritmetik, ämnad att genom korta och bestämda Reglor samt dortill hörande Exempel. bibrin. ga grunderna af Qvattuor Species eller de 4 Räknesätten (i hela tal, bråk, decimaler och sorter), Regula de Tri (enkelt och sammansatt), Intresse räkning samt Qva. drat och Kubik-rötters utdragande: — hvarmed iölja Facit-Tabetller, särskildt hättade. kört., Rektor Aimquist, har uppgjort närvarande arbete, föranledd af bebofvet för första w d rvisninogen 1 detta ämne, att ega en exempelbok, tillika atföljd af korta, klara och bestämda Reglor. De vettenskapliga beskrifningar, kortare celler längre, som vauligen influtit i Räkneläror, äro derstädes mest Hill för läraren, med förutsättning att han sjulf behöfver nägot stöd i sin sak: al lärjungen deremot, åtminstone i början på d.ss lärobaua, läsas de merendels icke, och skulle troligen ej förstås. För dennes räkning har man derföre varit betänkt Valt uppsätta Exempeltabeller, med åtföljande (churu naturligtvis på särskildt ställe aubragt) Faciteller Uträknings-iista öfver de anförda exemplen. Härigenom inöfvas han praktiskt i ämnet, och kan sedan med mera lätthet emottaga och grundligt be hålla de vetteuskapliga förklariugar och utvecklingar, som längre fram meddelas honom, Likväl är angeliget att jemte exemplen, gifva honom tydliga Reglor till dessas uträkuande. Sadana hafva vanligen Vacke bifogats exempelböckerna, emedan man ansett Pdem böra hemtas ur sjelfva läs oboken. Men det har dock alltid mött stora svårigheter för lärjungen att ultdraga, eller för läsaren att åt den förre tydligt Vanvisa reglorna i de utförligare Aritmetikerna, emedan de i dem tinnas inblandade i de vettevskapliga beshkvifningarna, och stuvdom ej stå att rediet erhälla, För att afbjelpa det dubbla behofvet af på en gång reglor och cxempel, hav Förf. bär derföre förenat dem bigve i eu bok, men sökt uppsätta de förra så enkelt, klart och tödda på hearaun, att de med all säkerhet af larjangen kunna fattas, cehuru velteoskapsbeskrifaingar (atmintsne alla lävgre) västan alldeles undvikits. Det förstås af sig -jetf, alt lärarens biträde, bär såsom alltid, till mer eller mindre grad måste vara ml Dock torde en lärjuuge, om möjligt, lättare så bär 20 annars, kunna hjelpa sig på egen band. Och den som icke afgår till högre läroverk, eger, utan något vidare, den Pkunskap och färdighet i räkniug, som för det vanliga lifvet tarfvas. Afven Herrar Lärare i allmänhet har Förf. gjort en betydlig tjenst genom samlandet och redigerandet af reglor, som de annars sjelfve alltid varit nödsakade att antingen muntligen gifva sina lä jungar, eller ock, ej utan svårighet och möda, samimansöka från tlere spridda ställen i lä: oböckerna. Norman et Engström. Af trycket har utkommit och finnes uti W. Isberg Bokhandel å 3 Rdr 16 sk. B:co: . Forfattnings-Lexiceon, eller Alfabetiskt Sammandrag efter nu gällande Ecclesiastikförfattningar uti Sverige från 16:de Arhundradet till och med 1831; för attadt af Magnus Ekdahl, vice Pastor. Tillika med ett Bihang., iuneh. Konung Carl XI:s Kyrko-Lag, samt Presterskapets Pri. vilegier af den 16 Oktober 1723. N Frälse Säteriet Båäsgården på Kinnekulle uti Skaraborgs Län, ett helt hemman underliggande, ett hemman frålse Nohlgården, ny upptagna jorden Pin. sätter, och 10 torp, ger uti medelmåttiga år 330 t:? säd, för det minsta, föder 40 a 50 klafbundna nök, är bygdt med 8 våningar Corps de logie ny och inredd , öfrige byggnader och Ladugård är uti mycket gods stånd, ny anlagd trädgård med många mycket goda fruktträd, tillräcklig löf. och barr-skog. Hugade spekulanter kunna anmäla sig hos Undertec nad ägare. som dock önskar, att de på stället göra sig närmare underrättad om Egendomens beskaffenhet; tillträde kan ske när som helst, med eller utan gröda och inventarier. a pe Fr . . — .