Aftonbladet – 29 juni 1833, sida 2

30 till 40 dagars arbete, Men hvad är att göra? Det onda är våra förfäders verk. De tusentals personer af olika yrken, som jag nyss vätvnde, bero till sin utkomst af negrerne, och kunna endast berga sig genom dessas hårJa arbete och den ringa arbetslön de derför behöfva utbetala, hvilket åter knappt kan fortfara utan det nuvarande tvånget. Belägenheten är öfver all beskrifning svår; å ena sidan pligtkänslan, alt snart göra ett slut på slafveriet; å den andra otaliga faror både för kolonierna och moderlandet , kanske för slafvarnas egen existens; å ena sidan en redlig önskan att återgifva de olyckliga deras menskliga rättigheter, och å den andra samma Öönpskan att icke ruinera dem, hvilkas välfärd beror på fortfarandet af denna egendom. Parlamentet hade således ett nästan oupplösligt problem sig förelagdt. Emedlertid hade allmänna opinionen bland den stora massan af Engelska folket redan ultalat sin vilja, hvars kraft man redan rönt i afseende på reformbillen, och det hedrar detta folk lika mycket, att en rent moralisk grundsats hos detsamma öfverväger äfven de största betänkligheter, utan att ens afskräckas af den betydliga ersättning af 20 millioner, hvilken på de skattdr agandes bekostnad måste lemnas planlage-egarne, som det länder Lord Grey och hans embetsbröder till ära, att de genomdrifvit denna grundsats, utan afseende på Torys mångfaldiga intriger och de mäkliga intressen, hvilka, enligt hvad jag här ofvan uppräknat, lågo 1 vägen för sakernas framgång. — fe ke mindre vigtigt är det beslut par lamentet fattat om de infödidas rätltigbeler i ÖOstIndien. Mångfalldiga tidningsartiklar hafva tillförene beskrifvit det system af monopolier, nepotism, och orättvisa, som I förening med kastskillnaden, födde en här af missbruk vid de Indiska besittningarnas förvaltnings; på samma gång som de lagt oöfverstigliga hinder 1 vägen för de inföddas kultur och förkofran. Den grundsats förra Fransyska revolutionen gjorde mera allmänt gällande i Eurepa, att man icke såsom förr behöfde vara adelsman, för att uppstiga i stalens tjeust, var derföre icke större och vigtigare, än den som Engelska Underhusel nu fastställt. — Sådan är frukten af iddernas gång genom tidehvarfven:; sanningens oelt rättvisans frö nedlägges stundomien svag jordmon och synes länge qväfdt; men den medfödda lifskraften gror i tysthet, uppskjuter. en gång med för vånande hast den friska stammen, och räcker sina ymniga och välgörande frukter åt tacksamma efterkouunande. AA OM OREDLIGHET HOS TIDNINGAR.