Aftonbladet – 21 juni 1833, sida 3

ster, efter hvilket de Europeiska nationerna tilläfventyrs kunde vilja ombilda sina förhållanden. Det egentliga hufvudoch statsargumentet för dessa försök hav alltid varit Negerslafveriet, som ännu finnes i några af de Förenta staterne. Det är också ostridigt, att denna fläck, nästan den enda man kunnat upptäcka i dessa staters institutioner, är ganska mörk; och vi hafve sjelfve för någon tid sedan genom införda utdrag i detta blad ur Mir Stuarts resor i Amevika visat exempel på det menliga inflytande detta missbruk medför äfven i några andra afsceenden. Men det är egentligen såsom bevis emot det politiska stalsskicket som negerslafveriet vanligen framdrages, ehuru det lika litet har något Omedelbar t samband dermed, som slafvarnas tillvaro i Rom hade inflytande på denna stats olika former af kungarike, republik och Kejsardöme under serskilda tidehvarf, eller som samma sak i Grekland kunde vara orsaken till att Alhen var en demokratisk republik, medan Sparta hade Konungar 0. s. v. Det är ock i nyssnämnde ändamål, icke för att predika mot sjelfva slafveviet, som Nya Ärgus, denne politiske charlatan, som släpar på reaktionens gamla rostfrälta rustning, framdragit och kommenterat de lagar, som enligt Stuart, för trenne år sedan utgåfvos i Louisiana, och innehålla hårda straff på alla yttranden eller skrifter, som åsyfta att väcka missnöje eller olydnad bland negerslafvarne, och hvilka lagar vi äfven förut i vi ira utdrag omnämnt. Der dylika lagar finnas säger Ar gus — der är det orimligt att tala om frihet, och det är mer än förvändt att prisa friheten i någon stat som tål dem. Utrymmet medgifver oss nu icke att ingå i någon ulförlig undersökning öfver upphofvet ull de ifrågavarande lagarne, som, enligt uppgiften 1 samma Edinburg Review, hvarifrån Årgus aftryckt de citerade förordningarne, i i kortaet härleder sig derifrån, att slafvar vas befolkning utgör ett större antal än de hvitas i Louisiana; att de hvita derföre med skäl frukta, det minsta anledning kuvde gifva signal till ett utrotningskrig från de svartas sida, som vore vida svårare än alla de utrvolningskrig mot medelklassen, hvarmed man i Europa sökt skrämma för monuvementet, samt alt de ifrågavarande lagarna således tills vidare måste botraktas såsom ett rent nödvärn, till dess slafvarnes eman: cipation genom andra åtgärder kan förberedas. Men vi ha egentligen uppe hälliv OSS vid detia ämne, för att äfven I deuana sak visa Renegaten i öppen dag och genom blottande ar hans styggelser, så mycket som möjligt göra hans syftning oskadlig. I sådant afseende är det högst lärorikt, att i inhämta hvad samma man yttrat ull en as Sin: äldre årgångar. Okuaoni; sheten om Förenta Staternas institutioner, politik och inre tillstånd, he er det i Argus den Tredje för den 30 Decewm! ber 1320 — är så stor , att den svårligen kan beskrifvas, och de intressen, som ligga i strid med en all männare odling, med frihet och mennislovärde hos Nationerna, ha dragit parti af denna okunnighet, för att uppgöra vanställande, vederstysali isa målningar af ifrågavarande land 5 iC NICE