Aftonbladet – 8 juni 1833, sida 2

ÄR FRÅGAN OM DET SÅ KALLADE GREKISKALÅNET EN HUFVUDFRÅGA I DEN EUROPEISKA POLITIKEN, — OCH HVARFÖRE? Den 7 Maj sist år undertecknades. i London en traktat epiellan Kungen af Bäjern å ena, samt hyska Evgelska och Fransyska Ministrarne åa den andra sidan, hvarigenom stipulerades att den unge Prins. Otto af Bäjern, som den heliga alliansen salte till Kovung i Grekland, skulle hafva rättighet alt kontrahera ett lån på 60 millioner francs; (30 millioner Rdr Bikosv. mynt) samt att hvardera af de trenne makterna skulle ansvara för betalningen af en trediedel utaf detta lån. Denna tvaktat har ända ull Maj månad 1833 förblifvit utan ratifikation; men emedlertid har Baron Rotschild gjor! betydliga förskotter derpå åt Kovungen al Däjern; och Kungen af Bäjern sony användt cn del af pennvingarne alt utrusta Bäjerska troppar åt sin son, vill nw ha igen sina penningar. Del är om denna fråga som de sednaste debatterna i Fransyska kammaren handla, hvaraf vi bå ; i gårdagsbladet meddelade ett utdrag. Läsaren har redan deraf funnit, hvilken politisk vigt Frankrikes ministere fästat vid Jlånets MMMM erkännande af den Fransyska represeptationees, och de vigtiga inkast som. gjordes deremot, ä oppositionens. siday men ingen af desse talare har i vårt tycke så klart utvecklat det stora för närvarande äger, som den svillrike Parisii ske KorreSpondenten O. P. O.1 Morning Ch:oI nicle, af hvilken. vi förut i öfversättning meddelat ett par artiklar, De reflexioner han I gör i anledning deraf, skola säkert intressera hvarje Läsare: Paris den 19 Maj. Min Herre! Då Pyrrhus tyck slagit de Romare vid Ascoli, och man I I intresse detta ämne såsom politisk principfråga. I 4 i lyckönskade. honom. till segern, svarade han: Annu en sådan seger och vi äro förlorade! -— Jag erinrar mig denna anekdot från. min skoltid.i anledning af gårdagens, diskussion, i; De