Aftonbladet – 3 juni 1833, sida 3

Maj:t, som det fallit Vaudevillisten in att göra till den förres sidokamrat under H. Maj:ts första fälttåg ibland republikens armdeer. För att gifva ett begrepp om arten af denna kompositon, hvars detaljer det skulle vara lika otillbörligt att återgifva, som det för en Svensk är harmligt att läsa de Fransyska berättelserna derom, torde blott behöfva nämnas, att det hela är en värdshusscen, och att t. o. m. ett par af de Fransyska oberoende bladen yttrat, att det hvarken finnes sannolikhet eller skicklighet deruti. Man ser, alt Fransyska regeringen, som flere gånger aktat nödigt, att förbjuda uppförandet af pjeser, hvartill ämnena varit tagna från flere sekler tillbaka, icke äro så noga, när det rörer en samtida Kunglig person, hvilken med Frankrike står i vänskapligt förhållande. Man kan dock taga för gifvet, att vår minister på stället, Grefve Lövenhielm, icke uraktlåtit något, för att afböja en sådan skandal. Säkert är att något dylikt paskill emot Ludvig Filip, med eller utan päron, icke skulle få här uppföras, hvilket eljest i vedergällningsväg måhända icke vore för mycket.