Aftonbladet – 23 maj 1833, sida 3

3 Jor alskaltiade al dödsstr ff 5,506. 15 för upphäfvinde af dirckta skatter 8,9453 för införande af ballotering i stället för öppen omröstuing 2,136. 1 5 emot malttaxan 4,784. 10 emot husoch fönstertaxan 4,347: KORR EKTIONSSYSTEMET I NORDAMERIKA. Ptom en mängd andra opartiska underrättelser öfver Förenta Staternas inrättningar och samhällsskick, hvilka man här så gerna framställer i en missgynnande dager, innehåller det vid-ett föregående tillfälle i detta blad omnämnda arbetet: Stuarts tliree years in NorthAmerica detaljerade uppgifter om de nyaste derstädes vidtagna förbättringar i deras korrektionsanstalter, hvilka förtjena den största uppmärksamhet, 1 synnerhet här, der dessa inrättningar kosta staten omkring 160,060 Rdr Bko årligen. Det nyaste och fullkomligaste korrektionshuset i För. Staterna, är, enligt Stuart, det som Staten New-York för fi år sedan inrättat i AZuburn. Man har dervid utgått från den grundsatsen, att ett någorlunda behagligt tillstånd icke är egnadt alt ingifva fångarna någon fruktan, och således förfelar ändamålet af en bestraffningsoch förbättringsanstalt; att deremot en hård behandling strider emot vår tids käns -: lor och seder; att med frihetens förlust måste förenas den möjligaste moraliska förbättring samt ändtliger, att allmänna medel icke kunna användas ne än tll underhåll åt tjufvar och andra brottslingar, hvarföre det också måste vara ett hufvudsakligt ögnamärke, att fångarnas arbete betalar kostnaden för deras underhåll. Dessa grundsatser, eburu svåra att förena med hvarandra, synes dock tukthusinrättningen i Auburn uppfylla. Sedan man nemligen bade försökt det ensamma fängelset, för svårare förbrytare, befanns det, att detta endast gjorde det onda värre. Fångarnas helsa led mycket, och behandlingen verkade menligt på själskrafterna; nägre blefvo förryckte till förståndet; de fleste förslappade och oduglige. Ett blandadt systenr vidtogs derföre. Fångarna fördelas i olika klasser, som arbeta gemensamt, under ett oafbrutet stillatigande. Emellan arbetsstunderna inneslutas de i ensamma cetler. Ingen gemenskap medelst ord elter åthäfvor får äga rum dem emellan, och de få aldris tala med någon ag nan än Uppsyningsmännen, till hvilka de måste närma sig utan buller och så sällan som möj ligt. Icke ett ljud får höras, hvarken i celle:— na eller arbetssalarna, och ingen sysslolösthet fördrages under arbetstimmarna. En så sträng disciplin kan endast iakttacrns derigenom, att hvar och en, som öfverträder den, i ögonblicket afstraffas med några få, mer dugtisa slag af en karbas på bara kroppen. Denna bestraffning följer på det obets pdligaste öfverträdande af o: ningareglorna, sont allid finnas uppsatte i cellerna, I hvarje sådan lisger dessutom en bibel. Följden dervaf, att alla kärma detta och undantag ej göres derifrån, är dock, att kuanps en sådan afstrallning inträffar hvar tredje un nad. foga fästa drycker finnas I imrättringen. Oe: