Aftonbladet – 9 maj 1833, sida 2

Hals Betaliniesshalvande I halmar Län och på Gottland vödiga föreskrifter i afseende å platsers upplåtande tll de för ändamålet nödiga chservatorier. Os Friherre Anckarsvärds bok äv, äfven med uadantag af allt det historiska, som angår 1809 års händelser, och hvarom vi nyligen yttrat oss i detta bl: ad — en så rik källa till botraktelser öfver vära allmänna anzcligenheter, serdeles hvad de representativa formerna för lassstiftningen angår, att den skulle kunna odeiadt oifva ämne ul ett halft års sysselsättning åt en tidning. Vi bedja likväl den värde Läsaren icke frukta, alt vi ämna gå så grundligt ull väga dermed. Men att i korthet upptasa de resultater Frih. framlagt i afseende på vårt nuuvarande representationssätt; de utsigter han framställer. för möjligheten af en förbättring deruti, och de medel han härtill föreslår, anse vi för en skyldighet, för hvars uppfylland de jemväl andra ämnen böra gifva vika. Det vigtigaste al allt hvad Friherrn framställt i afseende på denna stora samhbhällsanseligenhet, och hvilket otvunget sluter sig dervtill såsom ett slags inledning, är resultatet af det samtal Friherrn haft med Hans Majt Konungen, rörande representationssättet. —Regentens åsigt öfver en stor samhällsfråga är nalurietvis af mera betydenhet än någon oenskilts; Resentens vilja är den Arehimediska punkten — om vi så få uttrycka oss — utan hvars befiuthghet det merendels blir försätves att, ät ven med det allmänna täönkesättets häfstång, afbörda sig den tunga massan af ett mekaniskt konstverk, i hvilke tt privilegierr a eller missbhruken så gerna trifvas och rotfisla sig. Vi införa derföre den ofvannämnda episoden af fri herens skrift, innan vi återkomina till dess öfriga mmnehåll i fråga om representationen. ?För att, säger Fril., emedålertid sätta allmänheten i tillfälle att bedimimna det sätt, hvarpå jag begagnat Hans ålaj:t Konungens Nad att under de sednare Uderna nåvon sans lemna tillfölle att yttra min mening över vå ra samhällsangel: äsenoh eler, anser jag mm oh Oppil böra bekänna, huru jag bhärynkl uteslavande inför Hans Maj:t sökt utveckla min oru! lig ra ölvertyge se, att detär vår! representationssilt, som ensamt metarbitss all utvickling, ej mind:e af de intelvctuilla än af de matericlla krefte , som inom Fäd-racstiudet finnas, slwmrande eller ffytirade af former, harilki: motverka den drift lll 8 mbadlse tilsständets — förbättring, som utvör den furopeiska folkviljans kirahkter uuder det för. banden varande tdehvarfvet. Jag har bjudit Ull alt skildra det ofovin borr ov... Faa. (EDA BE (AE 7 Sländers ständslördet ningar. Jas tv DEYEERI SED att Rik 00 Nr Flat a Sven ha F yiket H utlodset ar ös Aa i ks 13