Aftonbladet – 7 maj 1833, sida 2

gammait och ruttet, elle T nyttja talesättet om folkets seder och vanor såsom ett munväder, endast för alt kunna bibehålla föråldrade samhällsformer, hvilka med dessa seder och vanor icke äga nåt got sammanhang. Minerva tror, att den yttre formen af ett stalsskick, eller den med bläck och papper åstadko ma konstitutionen kan nära vog vara likgiltig, emedan den rätta konstitutionen alltid ligger förvarad uti folkets intellektuella, moraliska och religiösa bildning. Jag tror, att bläck och papper kan begagnas att uppteckna konstitutioner liksom andra lagar, och att Svenska folkets historiska lif under envåldstiderna nogsamt ådagalagt , att detta folk tvänne gånger genom sima olyckor dyrt fått plikta för felet, att hafva ansett den yttre formen af statsskicket likgiltig. Minerva tror, att den vackrast uttänkta mekaniska indelning och sammansättning af såväl grundlagsformer, som det man kallar administrationv, bliv facel dåtighet, om personaIen, som skall sätta allt detta uti utöfning, är dålig; och att hvilken annan form som helst kan vara lyckliggörande, om den eller de, som föra styret, äro dygdige, redbare och nitiske medborg: are. Jig tror, i en af dessa punkter, detsamma som Minerva; men jag tror tillika att en dålig personal bättre trifves 1 dåhaa än 1 goda samhällsinrättningar, och att den bäst uttänkta sammansättning af de former, i hvilka samhällskrafterna röra sig, företrädesvis mäste framkalla dusgligheten och vedbarheten, Minerva tror, att Svenska folket skulle förlora mycket af silt. Juzgna och sm förkofran, om det kunde lyckas några politiska svärmare, att kasta det in på revolationsförsökens farliga bana, der hvarje ändring påkallar en ny ändring, och der slutligen hvarken de konPstitnerande eller de konstituerade makterna förstå hvarandra; hvarpå såsom exempel citeras Frankriles rysvärda bistoria ifrån den bloaiga revolutionen 17 709 till den blödiga JuPstemillien af den 6 Jani 1832. Jag tror, alt i Sverige för närvarande icke finnas några sädana pohtiska svärmare, som vilja hafva revolution här, och att om de fimnos, skulle de icke vinna något gehör bland folket: men jag tror, alt det vore illa, om man häraf fåt sig förledas alt blanda för förnaftioa tärslag till afskaffanude af erkända miscbruk, till dess folket, såsom 1 Frankoike, skulle börja tänka på utväsen af en revolution för alt göra sis af mod den bhiincrva tror, Patt ännn hafva Frankrike och Engirhd icke lemmnmat andra exempel. än dem af eppesptat toners ledda af den otäcka. a ver 1 Ar ste exorum, fala för på user och guld åt ledam iterne och deras slägtiugar, hvaremat de a bl re opuatslt ÅA riksskulden stisa med mitttiarder, och hbiydtvölen ovunpbörikat stealas, UnPSer det Pstöra tal hlifvit hållna om Ssparsambet och 3 , är Foss skränkni 3, och Om Re gering ör godt Köp? so Jag tror, att Frankiike fke är nåsot mänstor för ett fritt samhälle, då man vet hvilta som der vyckte till sis frokterne af Jalirvevo1 I SS Ah bur Valla arina gen ash ngn