Aftonbladet – 4 maj 1833, sida 3

atv ARR ER 2 ULLA RV VAG AT MRI HIT ATT tegången, icke en gång blifvit satt i verkställighet, för än denna rättegången uppviglats. Det är öfvermåttan dåraktigt, att genom anställde rättegångar bjuda till att vilja tillintetgöra Guds ord och sanning, och den enda af Gud utvisade saglighetens: väg. Himmel och jord skola förgås, men Guds ord och Christi ord skola icke förgås Luc. 72: 33. Och detta skola sanningens motståndare till sin egen eviga olycka få erfara på den tillkommande vredens dag, då Christi Dom skall öfver dem gå i fuliBordan. Dock de mina ovänner , som icke ville att jag skulle råda öfver dem, leder hit och draper dem för mig. Lue. 19: 277 — oo Hr Landskamreraren Gasslanders lösa ursäkt för den emot mig till Konungens Befallningshafvande gifne anklagelsen förtjenar intet svar. Den som af hvad anledning som helst, låter tvinga sig att förfölja Guds sak på jorden, han varder ock i den tillkommande evigheten af dena rättfärdige Gudenj tvungen att gå neder i evig eld och pina. Det skall då icke hjelpa, att till ursäkt för sin förföljelse föregifva, att man menat sig göra Gudi tjenst dermed Joh. 16: 2. För öfrigt är Hr Landskan rerarens omnämnda pligtkänsla ganska oduglig och vacklande. Ty han anser icke pligt och nödvän— dighet fordra, att offentligt anklaga em Präst, som han ser lefva i uppenbara köttsens och Liefvulens gerningar, Gal. 5: 21, hvartill Guds ord jemväl ibland annat räknar Dryckenskap. Men han anser sig af pligt oeh nödvändighet tvungen, att uppträda såsom offentlig an— klagare emot en Präst, som i lära och lefverne redligt söker att befordra själens frälsning och Guds Rikes tillväxt på jorden. Så sannas på Hiv Landskamreraren hvad Guds anda betygar: Mer såsom den, som då född wvar efter köttet, förföljde honom som född var efter andan, så går det ock nu. Gal. 4: 209. Hr Landskamvreraren yttrar i sin anklagelseskrift, att täta klxgomål till honom ingått emot mig. Det är ett godt tecken för en Lärare, som har: något nit för Guds rike, när många menniskor klaga på honom, försmäda, förtala och beljuga. honom... Derom säger Frä:— saren Kristus: Salige ären J, när menniskorna försmäda och förfölja eder och säga allt ondt emot eder, ljugande för min skull Math. 5: 11. Men det är ett ondt tecker. för en Lärare, när alla menniskor tala väl om honom och berömma honom, och äro 1ätt väl nöjde med hela hans förhållande och embets-förande. Hvilket ock Kristus betyger när han säger: He eder, då alla menniskor lofva eder; ty sammalunda hafva och deras fäder gjort de falska profeterna J.uc. 6: 26.7 Så länge en Lärare helsar hvar menniska för en rätt Kristen, Så varder han ock af de köttsligt och verldsligt sinnade menniskor tillbaka hel-sad för en god Lärare, och det är då, som man plågar säga, en sådan stillhet och ro i församlingenz men det är dock intet annat än den an-deliga dödssömnens. bedrägliga stillhet; intet an-nat än syndasäkerhetens falska ro. Deremot, när en Lärare i Herrans. Jesw efterföljd: bär vitt-ne om den syndiga verlden, att kennes: verk äro. onda Joh. 7:77. Då varder har: af verldenr: