kert till större delen sjeltve förskarnat ss tillfalle att taga kännedom af dess innehåll. Vi anse Oss härigenom ull en stor del befriade ifrån förbindelsen, att i detalj följa fortsättningen af det historiska i Friherrns framställning om scenerna är 1809, hvaraf den förnämsta unkten för öfrigt redan blifvit upptagen us Hr Landsh. Ilachs artikel i vart Tisdagsblad. Vi anse i följd häraf äfven nnodre nödigt att uppehålla oss vid den utförliga vede ligg prius, som År Friherre Aneharsvärd uppställt ginot det 7Z nora daterade brefvet hun chefen för vestra armdäen, hvilket msändes i detta blad i sistl. November månad. Vi skola saledes blott vidvöra en och annan omständighet. Märkvicdigt är utan tvitfvel hvad Friherre Anckarsvärd berättar avsgåense det gehör , som alla rykten om kon! rarvevilutiondåra rörelser, enligt hans påstående , vunno uy hösgvarteret i Vostmavnska huset, der ÖlversteLöjtnanten Adlersparre bodde efter sitt intag i Stockholm. och hvilket Frih. yttrar till och med hafva gatt så långt,att de som lika med EFrib. icke trodde på svovillor och af ticostfärdigheter uppgjorde spökhistorier , snart förlorade befälhatvarens förtroende 3 att denna oro e sällan visade sig genom vid nalteos inbrott fördubblade vakter, sadlade hästar, uttryckta piketer, och att Öfverste Löjtnant Adlersparre till och med en afton hade för Friherrens broder, Hr Aus. Anckarsvärd, tullkännasifvit en farhåsa att han skulle nödsas öfver, gifva korpsen , för att bezifva sig il landsåy kt, hvilket hade föranledt Friherren, att öfvertala bataljonsoch sqvaetrovs-Cheferna att besöka Chefen, för att lemna honom förnyade bevis af korpsens trofasthet och tillgifvenhet. Pessa omständigheter, hvilka på ett hesynnerkst sätt tyc kas strida både emot H. Ex:s Adlersparres r allmänhet icke häftiga eller känssa iyene, och cmot det luso, hvarmed han, ealist allas intygande, hade le sat Uupperna i Karlstad, samt den tillit han under hela uppmarschen till Stockholm hade visat till befälets förtroende, omnämna vi utan någon avmärkmag dervid; cnedav vi förmoda, att någon närtnare Upplysning derom ick e hrer uteblifva från IL Ex Adlerspoirre sjelf. Det är för öfriot ostridigt en betfälhafvares pligt, sevdeles uanvder sidana förhållanden, hvari vestra armdgens bef! då befann sig, att icke släppa uppmärksamheten på hvad som passerar omkring hoNON. Pet kominer nu an på, om denna uppmnärasamhet verkligen hos H, E. Adlersparre visat sig stesrad till den grad af oro eller räddhäsa, som Frinerre Anckarsvärd påstår, eller om icke måabäönda det friwmasde, spända förhallande, socimn enligt hans egen utsaxo snart inracer emellan bonom och Adia sparre, möjligen kan emot Fiihis egen primitiva afsigt, hafva bidragit alt oivverka på koloriten i den didvin , han bär gör af befi l: ihafvaren, ana sistnämnda förmodan vinner tyrka af den stränga dom, som Ö varre utlatelu un ockholm unvudorrätteise derom. at: planen af den 5S Februari att tillfiasatasa fd. honungen hade imissIvckats, och det rad, som Huns Järta hade li pmnat att då hola förvatanat mad Mocka av