atrikes: TRIBUNES PROCESS. Den 16 April var den för rättegången mot la Tribune bestämda dagen. Redan aftonen förut hade en stor folkmängd samlat sig vid ingången till de platser, som voro bestämda för publiken, så att, då dörrarne öppnades, fylldes dessa platser genast. I tribunerne såg man rikt klädda damer, och Hr Dupin sjelf hade prydt sig med Hederslegions-korset. De deputerade hade infunnit sig talrikare än vanligt; vid uppropet voro 388 närvarande, af hvilka 635 genast förklarade, att de ämnade afhålla sig från deltagande i de förhandlingar, som nu skulle företagas. Man anmärkte att Hrr Lafitte, Odilon Barröt och Maugin icke voro ibland desse senares antal. Sedan uppropet gått för sig, infördes den anklagade, Hr Lionne, med sina båda försvarare Marrast och Cavaignac. Fan förklarade sig väl vara ansvarig för den åtalade artikeln, men att han icke författat den; och begärde att få jäfva 25 af Kammarens ledamöter, dels derför att de redan yttrat sig huru Kamaren borde döma, dels också emedan han haft enskilta tvister med några af dem. Denna begäran understöddes af Maugin, Barröt och Isambert, men bestreds af presidenten, på den grund att då de Jeputerade icke, i likhet med jurymän, hade några suppleanter, så skulle den anklagade kunna sätta Kamaren ur stånd att dömma, derigenom att han jäfvade ett så stort antal, att deusamma ej mera vore domför. Denna fråga hänsköts dock af Presidenten till Kamarens eget afgörande, och beslutet blef, att den anklagade icke finge jäfva någon af sina domare. Nu började Cavaignac försvaret med ett ganska långt tal, hvari han först och främst bestred Kam: arens kompetens att dömma, hufvudsakligast på den grund, att den icke kunde så igas representera det folk, byvaraf blott en ringa del valde ledamöter i Kamaren. Berefter ingick han i en undersökning af dessa trenne frågor; kan en Kamare vara köpt? (ty detta var meningen med uttrycket pz vostitud ce) Jal — Om det så förhåller sig, får man säga det? Ja! — Om man också blott misstävker att så är, får man säga det? Ja — Härefter sökte han att utveckla de grunder, som talade för misstankan, att Kamaren kunde vara direkt eller indirekt köpt, och ingick till slut i en vidlyftio kritik af Regeringens för farande, gilladt af Kamarens maoritet. Dömen oss — sade OO or —MJ— msaUuU M cm mn mn m P iF ue. nr ro — ER ER ——