uUld VIS Ach ATLvV.S CUCP allllnstone 1 FHerugmnnans af Berry tid; och för det fjerde, på det att, i händelse Henrik den V dör utan att komma till regeringen i Frankrike, Orleanska dynastien icke måtte regera öfver en republikansk monarki, utan öfver en monarki, som hämtar hela sin styrka från ärftlighet och gudomlig rätt! Detta är doktrinärernes system. Med hvarje stund utvecklar det sig mer och mer — hvarje dag blir det allt mindre en hemlighet — hvarje vecka finner man styrelsen taga något steg, som yppar dess tankar och planer, och Hr DPecazes är alltid tillreds med undantagslagar , för att, då stunden anses vara inne, upprätta en monarki, som är oberoende af kartan och kamrarne. Rätta medelvägens system, i afseende på monarkien, är olika — helt och hållet olika. Dupinska partiet hatar legitimitetens läror, presternes inflytande, och tankan på den äldre Bourbonska grenens återkomst. Det anser sig för mycket komprometteradt genom Julirevolutionen, för alt kunna vänta förlåtelse af Carl X:s sonson , om han nånsin återkomme till Frankrike, och derföre sätter detta parti sig emot hans återkomst, och kommer alltid att göra det. De bata och frukta republiken, lika mycket som doktrinärerna hata den; men de tro att Ludvig Filips monarki, sådan som de uppskatta den, är stark nog alt kunna motstå alla yttre och inre fiender; och att det alldeles icke är nödvändigt att taga sin tillflykt till belägringstillstånd — krigslag — specialdomstolar — och andra för kartan främmande åtgärder, för att bevara deras thron för anfall eller undergång. De vilja icke mera hafva något att skaffa med republiken, kejsaredömet eller restaurationen, utan vilja i stället upprätta ett slags eget Kungadöme — icke särdeles lätt att närmare hestämma — men som skulle blifva rätta medelvägen mellan stadshusprogrammet och doktrinärernes programm. De säga att, liksom i England Stuartarne drefvos i landsflykt, och den siste af ätten dog för icke länge sedan i fattigdom och på främmande jord — på samma sätt borde den äldre grenen Bourbon behandlas, säsom alltid fiendtlig mot Frankrikes ära och lycka — och att Orleanska dynastien, liksom huset Brunswick, nu borde börja sin bana under folksuveränetetens seger, och med nationmalviljan till sitt ursprung — ett ursprung, som efter deras tanka försäkrar denna dyrasis välde för århundraden. Under det doktrinärerne säga Ludvig Filip, att till och med i hans utväljande 1830 legitimitetens triumf tydligen är alt skönja, och att han valdes till Kung emedan han var Bourbon, skrifver rätta medelvägen broschyrer och håller tal för att bevisa, att medborgarekungen valdes oaktadt de svårigheter, dem hans egenskap af Bourbon lade i vägen för hans upphöjelse. Man finner således hvilken omätlig skillnad det är mellan dessa begge systemer. Intetdera af dessa systemer kan kallas nationellt — ty för imtetdera finnes någon sympati hos folket; det var icke för dem det oo skara kF AD RA FF tt Ag 2 Te 0