wWldlili UCL HYMARIUITS Lill MISSAT ITINt AVädb LU UCL STL författning befunnits otillräcklig att förekomma den misskredit, som Svenska jernet kunde lida utaf biaudningz med bergsmanssmidet, så föreställa vi oss att det hade varit skäligt, om Kollegium begit elt så beskaffadt tillägg till dessa författningar, bvarigenom något särskildt ansvar ciJer utmärkelse blifvit stalgadt för sådant ber gsmansjern, hvilket antingen för en ojemn utsiwidving eller andra fel törtjenade att anuses såsom ulskott, utan alt egentligeu kunna wviäkas. Men att, utan afseende på den bättie eller sämre beskaffenbeten af hvarje serskild post, brännmärka allt bergsmansstångjern med en skamstämpel, som måste gifva det ett mindre värde, synes innefatta en verkkg orättvisa. Något äro olagenheterna visserligen afh elpta genom den serskilda pröfningsrätt, Kollegium erhållit för serskilde delegaies tillverkningar; men månne icke denna pröfning skall möta de största svårigheter? Om en bergsman, som anser sig tillverka bättre jeru än andra, och derföre tror sig berättigad till det vilkorliga undantaget, anmäler sig derom hos BergsKollegium, hvem skall vitsorda beskaffenheten af hans tillverkning? utan tvifvel Bergmästare, Bergsfogde eller Öfversmedsmästaren. Skall han då bestå desse Embetsmän resa till Bruket för att besiguga jernet? Hvilken kostnad uppstår icke häraf? vida slörre än hela den vinst han kurde skördar af bifall till ansökningen? Eller skall vägaren erhålla rättighet till bedömande af tillverkningens godhet? Hvartill behöfdes i sådant fall skamstämpeln, då denne i ena fallet lika väl som i det andra kunde urskilja det felaktiga fiån det fullgoda, för att endas! rå den sämre delen tillämpa föreskriften om en strängare behandling? Vi vilja icke tala om de insinuationer hos Bergsembetsmännen i orten, hvilka naturligtvis skola försökas af Bergsmänneu, för att blifva hefriade ifrån skamstämpeln; eller om den afandsjuka och split, som, i fall en eller par delegare slippa. densamma, otvifvelaktigt skall födas hos de öfrizxe. Vi känna gänska väl, att Bergsmanssmidets brister och mindre värde hufvudsakligen uppkommer deraf, att månge delegare smida hvar silt belopp af eget ofta mycket olika tackjerno och malmer, att jernets inre beskaffenhet deiigenom får en opålitlighet, som icke alltid kar rönas af det yltre utseendet, och att det, i förening med en ful och ojemn utsmidning, som nedsatt dess pris i den Svenska handeln. Men samma förbållanden kunna ty värr äfven ioträffa med Bruksegarens tillverkningar, hvad olika tackjerns användande dertill beträffar; och måhända skulle derföre hela fördomen emot bergsmansjernet icke finras, om blott någon serskild S. existerat i jernvräkeriförfattningen, hvarigenom äfven den yttre ovårdi.het i smidet, som man så ofta anmärker på bergsmännens tillverkning, vore underkastad något sådant utskotts märke, som K:gl. Kollegium här föreslagit för bergsmanssmide öfver en bank, fe Den olycka, som träffat Herr Djurström ge