han kan få mala hvar ban behagar. När så ledes General! Björnstjerna icke har någon rätt, hvarken i följd af lag eller serskild öfverenskomme:lse till måld af Jöns Svensson, hvad slags rätt är det då som kunde blifva förnärmad? Detta har Konungens Befallningshafvande icke uppgifvit, Kammar-Kollegium har i delta afseende ganska väl uttryckt sig i sitt underd. utlåtande på besvären, att, om klaganden ej kan förmena Jöns Svensson, att anlita hvilken annan qvarn som helst, så borde han ej heller kunna hindra honom att för mala sitt behof på egen qvarn. Ännu märkvärdigare framställer saken sig, när min betänker, att det icke kan förmenas Jöns Svensson att anlägga en handqvarn på samma ställe der väderqvarnen var tUllämnad, och att göra denna handqvarn så stor han behagar, och drifya den med vef eller trampning af huru många mans biträde som helst; men om han då, för att minska arbetskostnaden, vill nyttja Guds fria vind, som erhålles för iotet, till drifkraft i stället för menniskors arbete, som kostar penningar, då kommer Regeringsmaktens förmyndarevård för privilegierna emel!an och säger stopp. Vi öfverlemna åt Läsaren sjelf att döma, huru långt det skall komma med industrien genom ett sådant system, Det ligger i naturen af all utveckling, all uppfinning, all förenkling i arhetsmetoder, att det äldre och hestående måste till en viss grad deraf förnärmas, så vidt den ene derigenom sättes i tillfälle att lemna sin produktion för bättre pris, än man förut kunnat; och härutiligger hela den ofantliga häfkraft, som på det sista årkundradet visat sig så verksami Europa. Det är denna tendens, som upmuntras genomalla patentlagar, genom premier för nya machinerier in, m. Om Regeringarna blott ur synpunkten att skydda det bestående, i allmänhet skulle följt samma grundsats, som i det nu ifrågavarande qvarnmålet, att icke tillåta nya mrättningar i annan mån, än behofvet der—af kunde arithmetiskt ådagaläggas för ögonbiäcket, och det kunde ske utan att nåson äldre privilegierad idkare af samma näring, ens ansåg sig lida förlust derigenonr så skulle slöjder och näringar säkert ännu stå, ett par århundraden efter den punkt, på hvitken de nu befinna sig.