Aftonbladet – 3 april 1833, sida 3

OM VACCINATIONEN. oc Sedan vaccinationen af Läkare blifvit goda känd såsom skyddsmedel mot smittkoppor, hoppades man att menskligheten kunde befrias från denna svåra farsot. Men erfarenheten hardesednare åren visat, att vaccinationen icke förmått fullkomligen utrota eller qväfva de vanliga koppornas smittämne, och att äfven vaecinerade blifvit hemsökte antingen af verkliga smittkoppor eller af så kallade modifierade koppor. Har då Jenners välgörande uppfinning nu mera förlorat sin räddande kratt, eller hvari ligger felet? Det uppgifves alt vaccinationen icke alltid riktigt törrättas af ovana vaccinatlörer i landsorten, och att falsk vaccia icke kan skydda för koppsmitta. An-. dre säga, att vaccination hvarje decennium bör förnyas, så framt den vaccinerade persenen skall kunna vara fullkomligt säker för koppgiftet; andre åter, att vaccin-ämnet ofta kan förlora sin kraft under dess förvaring mellan glasskifvor, och att blott materia, hämtad från färska kokoppor, gör önskad verkan. Det har nyligen jemväl påståtts, att till erhållande af ett fortfarande verksamt vaccin-ämne, ko-koppor borde oafbiutet underhållas på kojufver, hvarifrån ämneåt ursprungligen lärer blifvit taget för att användas och ympas på menniskor. Det synes vara af högsta vigt att flrr Läkare, till allmänhetens lugnande, efter en på erfarenhet och kunskap grundad forskning ville bestämdt yttra sig huru saken bör anses. Eljest är fara värdt att vaccinationen förlorar förtroende. I händelse vaccinationsämnet bör underhållas på kor, hemställes om icke Sundhets-Ko!legium kunde sätta sig i för bindelse med Landtbruks-Akademien, och någon del af dennas så kallade experimentalfält upplåtas åt de medicinska kreaturen, hvarigenam detta fält skulle blifva mera verksamt nyttiat, än det af den tviflande allmänheten bi tills förmodats vara, k m—— ! sten