Aftonbladet – 18 mars 1833, sida 2

Article Image
StdUCS JOTVÄAlllllg. OoLYTCISCH UPpplySsect oadtt motivet varit helt annat till den serskilda Styrelsens inrättande. De utländska mästarne bibehöllos af honom ända till slutet, och efter hans afresa till Norge 1825, vid fullt ut samma inflytelse som förut. Men i Maj 1924 ökades denna Styrelses personal med Majoren Grefve A. von Rosen, som hade anmält sig att. få arrendera verkstaden, och hvilken Grefve Platen ansåg böra derförinnan på sådant sätt göra en närmare bekantskap dermed. Grefven erhöll af sådan orsak uppdrag att hafva inseende öfver arbetenas ledning och verkställighet, och denna Styrelse fortgick nära ett år efter Grefve Platens frånfälle. Det var under denna tid, säger Styrelsen, som de utländska mästarnes befattning, tvärtemot Grefve Platens bestämda föreskrift, inskränktes, och som ett förhållande uppstod, hvilket mäktigt verkade på det helas gång, i synnerhet då den befallande icke oafbrutet fanns på stället. I detta skick emottogs verkstaden af nuv. Styrelsen, sedan det tillämnade arrendet af skäl, som äro bolaget kända och i Direktionens protokoll förvarade, icke kunde gå i verkställighet. Styrelsen medgifver att den vid sitt tillträde emottog många beställningar; men förklarar tillika, att just denna omständighet gilvit anledning till en mängd af de svårigheter, hvarmed den sedermera haft att kämpa, emedan de varit allt för många och för tidigt åtagna, för att enligt kontrakt kunna Icfvereras i verkstadens då ännu ofullbordade skick. Man hade fört n. v. Styrelsen till last, att 7 ångmachiner via Grefve Platens frånfälle voro under arbete, och att största delen af hvad sedan blifvit verkstäldt, då redan varit beställdt. Om detta vore sannt, hvilket det icke är, och hvilket beställningsböckerna vid verkstaden bäst utvisa, hvad annat vitnade det om, än att denna Verkstads-Styrelsen fullbordade den förrvas åtaganden, och huru kunde det verka till den anklagelse, att n. v. VerkstadsStyrelse skall lida brist på förtroende? Om någon beställare blifvit afskräckt ifrån Motala verkstad, hvad annat hade vållat detta, än det oundvikliga dröjsmålet med fullbordandet af de många, oc ch på sätt nämndt är, för tidigt åtagna beställningarna, den ökade dyrhet som deraf vållats, och de invecklade förhållanden med liqviderna, som äfven blefvo en följd, dels af samma dröjsmål, och dels deraf, att Disponenten sjelf var en af beställarne. Hade n. v. Styrelse ej låt varna sig af dessa förhållanden ifrån att inblanda sig 1 vidlyftiga beställningar, imnan de väsentlig gaste verstäderna kommit i full ordning, så hade Motala nu kunnat vara lika inveckladt genom ouppfyllda löften om heställningars fullbordande, som det var för tre år sedan, ty öfsverföd på: beställningar hade då icke uteblifvit. Nen Styrelsen hade haft i alltför friskt minne följderna af ett sådant handlingssätt, för att kunna ledas ifrån den föresats den genast vid anträdet fattade, att först reda sig ifrån den gamla, och framför allt fullborda verkstaden, imnan nya förbindelser ingiogos. Att verkstaden under tiden haft fullt upp af beställningar, kunde bäst intygas af den persoI a PP routta AarhatoFf en

18 mars 1833, sida 2

Thumbnail