Aftonbladet – 14 mars 1833, sida 5

det hållet visserligen oskadliga, beskyllningar, som både Hr von Stjerneman och hans vapendragare Nya Argus, utan ringaste anledning, emot oss tillåtit sig. — ee ee ee ee Respektive Landshöfdinge-Embetet har vidöftigt sökt vederlägga de hufvudskäl, hvarpå Häradet egenteligen grundat sitt yrkande om len öfverklagade Auktionens upphäfvande, och if dessa vederläggningsförsök : anser jag mig öra till besvarande upptaga hvad som angår 1.) den anmärkta underlåtenheten att, i likhet med det vid förra auktionen brukade, och af ingen öfverklagade, förbehåll lita Häradet höras öfver det öfverdrifna anbudet innan det antogs; 2.) auktionens verkställande 1 närvaro af endast tre personer, ibland hvilka blott en enda verklig spekulant röjde sig; 3.) Den egenmäktiga förändringen af det antagna Kontraktsförslaget — tvertemot Kgl. Maj:ts och Kgl. KammarKollegii Resolutioner, samt : S emot Landshöfdinge Embetets egna Kungörelser. Respektive LandshöfdingeEmbetet har, röande den första punkten, anfört, dels att, selan det en gång vore afgjort det färjhållningen fver Bråviken skall utarrenderas, får Häradet j vidare befatta sig dermed, hvadan äfven wöfnings-rätten, i afseende på anbuden, ej skall illkomma Häradet, hvilket, i sådant fall, kunle, genom anbudens ständiga förkastande, bibevålla sig vid färjhållningen, och dels, att Kongl. Maj:t och Kongl. KammarKollegium frånänt Häradet en dylik pröfningsrätt. I största korthet får jag härvid erinra: att varken Kongl. Maj:t eller Kongl. KammarCollegium någonsin ålagt Häradet att absolut ränträda färjhållningen under hvad oerhörda illkor som helst, utan tvertom, i motiverne ör sine beslut, antagit motsatsen, eller att Häadsboerne äga rätt att: öfverlägga. och sig yttra, huruvida de Pansågo anbudet nöjaktigt och förenligt med den kostnad de, såsom färjhåällningsskyldige , ville för detta besvär hestå, hellre än att fuligörandet deraf, på andra sätt, sjelfve besörja Att Häradet aldrig förlorat denna pröfningsätt är alltså klart; dess gällande kraft har uitryckligen åberopats bland grunderne för det lädiga beslut, hvarmedelst den nu öfverklagade Vuktionen anbefalldes. Förbehåll om denna wöfningsrätt hade blifvit gjordt vid den förra wuktionen: detta förbehåll hade, å ingendera idan, blifvit klandradt; och då de högsta Aukoriteterna, i sina beslut i ämnet, antagit dess aglighet, synes ock Landshöfdinge-Embetet aknat all skälig anledning att, till menigheens skada, anse detsamma hafva upphört. Den ppgiften: att pröfningsrätten blifvit Häradet frånkänd , är destomera ogrundad, som den Idrig varit underkastad tvist och pröfning; och et är icke lätt att inse huru ett misstag, af åidan art, kunnat i Utlåtandet insmyga sig. Att Häradet kan komma att bibehålla färjAllan san daricenaoam att alltiemt så Äfverdrif