Aftonbladet – 14 mars 1833, sida 2

YC SON HMca ZlUlOor, NYadlbjemte, och då i slutet af hvarje häfte dagen för uppgifvandet af det nästderpåföljande finnes vara bestämd, utom å den sista, samt genom utsättandet å titelbladet af månaden September, under hvilken skrifterne verkligen utkommo, en ytterligare tidsbestämmelse blifvit antydd, är derigenom uppenbart, att dessa skrifter jemväl utkommit på bestämda tider. — Man bör vid granskningen häraf först och främst ihågkomma, att tryckfrihetslagen är en grundlag; att grundlagarna alltid skola efter ordalydelsen tillämpas, och att, enligt tryckfrihetslagen, periodiska skrifter äro sådana, som i nummerföljd och på bestämda tider utgifvas. Med de ifrågavarande brochyrerne kan detta endast anses möjligen inträffa i en omständighet, nemligen att på en föregående stod utsatt när den nästföljande skulle utgifvas. De öfriga skälen att anse dem såsom periodiska skrifter äro deremot så sökta och långväga, att det knapt behöfves någon närmare utveckling för alt visa deras oriktighet. Om blott ett eller annat gemensamt ord, såsom här orden: för medborgare, på i öfrigt olika titlar, kunde bidraga att göra skrifter till periodiska, så skulle äfven t. ex. alla slags barnböcker blifva periodiska skrifter, derföre att der förekomma orden: för barn eller: för ungdom, ty vi kunna icke se något mera periodiskt uti orden? för medborgare, än uti de nyssnämnda. Samma sak blefve då med all läsning som utgifves för landtmän, för allmogen o. s. v. hvilket så ofta förekommer, i synnerhet om de bestå af flera häften, utgifna i en viss ordnuingsföljd och såsom fortgående delar af ett enda arbete. Men hvar finnes ett ord om allt detta i grundlagen? Kinkigast attbegripa förekommer det likväl, huruledes, såsom Hof-Canzlers embetet yttrar, ljuder af vissa bokstäfver uppenbarligzen skall ådagalägga, att berörde arbete (n. b. brochyrerne med olika titlar) utgifvits i nummerföljd. Vi medgifva, att man kan draga den slutsatsen af de på titelbladen befintliga utropen: Ah! Be! c., att meningen kunnat vara, att eludera författningen; men med samma skäl hade samma argument kunnat nyttjas, om Hr G. Hjerta hade ditsatt hvilket ord som helst, som börjats med bokstäfverna A. B. o. s. v: (Märk likväl att den tredje brochyren icke började med C. utan S.) ot Då det, oberäknadt det ofvananförda grundlagsstadgandet, är en allmän juridisk regel, att undantagslagar böra tolkas efter bokstafven, och då man vid våra Riksdagar, när fråga varit t ex. om vidsträcktheten af Ständernas granskningsrätt, hört Vederbörande så häftigt insistera på grundlagens ordalydelse, så förekommer det oss anmärkningsvärdt, att man vid andra tillfällen tillåter sig en tolkning af Tryckfrihetslagens ord, så extensiv, alt blotta ljud kunna konstituera en nummerföljd, och att det för bestämmandet af en skrifts beskaffenhet af periodisk eller icke, till och med tages i bet traktande, åt hvilka personer eller till hvad pris en sådan skrift utdelas. . Fr