Aftonbladet – 28 februari 1833, sida 2

MHIUllISttills5 PCPaLLCISC, dl YCHU IIOP al 10231. NRCeSUlj tatet. häraf blir, efter Jurnalens uträkning, att anklagade personers antal i Frankrike, med 32 mill. menniskor, år 1831 utgjort 3 ,278, i Sverige åter, med 3 millioner, 15,017, eller i Frankrike en anklagad på 8,278, i Sverige en på 112 personer, ett förhållande, som Jurnalen lika med hvarje annan; menniskovän naturligtvis finner för Sverige högst nedslående. Denna uppsats blef i förrgår reproducerad af Dagligt Allehanda, med ett ampelt vitsord öfver dess intressanta innehåll. — Vid allt detta, förekommer den icke alldeles obetydande omständigheten att det från Frankrike citerade talet, 8,278, så vidt vi icke alltför mycket misstaga oss, endast innefattar såkallade crimes capitales, d. v. s. urbota mål som tillhöra de s. k. Assiserätternas behandling; men att antinsen Ministern icke upptagit eller Jurnalen glömt de såkallade delits correctionels, hvilka afdömas vid korrektionsdomstolarna och uppgå till den betydliga numerären af omkring 150,000. När dessa tilläggas så torde jemförelsen utfalla annorlunda. Drager man nu ytterligare ifrån de Svenska 25,000 brottmålen alla de anklagelser som angå försummad väghållning, snöplogning eller skallgång, oloflig bränvinsminutering och andra dylika polismål, så upphör i det närmaste det förvånande i kontrasten. Så tycka åtminstone vi; kanhända torde Jurnalen, som har den Fransyska berättelsen i sin hand, kunna upplysa oss närmare härom. Ialla händelser äger slutsatsen om det nedslående af det stora antalet brottmål här i Sverige likafullt sin riktighet. Ett än mera sorgligt förhållande är, när man jemför häktade personers antal här, i Frankrike och i England, då det befinnes att detta förhållande här är 10 gånger större än i England och 4 gånger större än i Frankrike, politiska :mål wndantagna. — Flera blad bafva efter Svenska Minerva omnämnt ett Cirkulär, hvari Regeringen, sedan de betänkanden blifvit tryckta, som serskilde kommitterade afgifvit i afseende å inrättande af Distriktsmagasiner till afvärjande af brist vid inträffande missväxtår, anbefallt Landshöfdingarna, att sedan dessa förslag blifvit med kunnige och erfarne personer inom Länen kommunicerade, sammanträda med dem för att granska, huruvida förslagen finnas lämpliga för den ortens förhållanden och medel att verkställa dem, så att ändamålet af undsättnings beredande i missväxtår må vinnas, och äfven den obesutne och mindre hemmansegaren må blifva delegare i Magasinsinrättningen; hvarefter Landshöfdingarna böra före slutet af Juli inkomma med deras utlåtanden. Svenska Minerva anmärker i anledning häraf, att detta tillfälle ånyo erinrar om behofvet af något slags provincialnämnd för ekonomiska frågors handläggning i allmänhet af Landshöfdingarna; och att, i brist deraf, Reg. nu endast får erfara Landshöfdingarnas egen tanka, utstyrd med en viss glans af andras instämmande, när de få ofver ärendet höra hvem de behaga. — Tidningen Fäderneslandet har erinrat, att detta förslag af Minerva innefattar alldeles detsamma com Grefve Jahn Ham iltane