Aftonbladet – 21 februari 1833, sida 3

hunnit et på Grönsjöfjorden —bvister plötsligt isen under bästen och efter honom följer slädan. Moderm kastar under ett anskri sitt barn i armarna på Hedström, som lyckas komma upp på den obrustna isen, Hästen gör ett störtsprång, för att komma upp, meit slår sig baklänges med släden under isen, hvarvid slädstolen far utaf. Hedström försöker nu på allt sätt att hjelpa de qvarliggande; men Lindström sar sannolikt af förskräckelse så betagen, hans hustru afrsvifunad och isen rundtomkring på väderbruaonen, i hvilken de nedkört, så tunn, att allt bemödande för Hedström blef förgäfves. Han måste då skynda hem, för att anskaffa hjelp. Man ankommer med plankor och tåg till de i sjönöd stadda. Till sin glädje ser man dem ännn öfver vattnet; man ilar dem till bjelpz; — — men huru bedrägliga vore icke de glada förhoppningarna! De båda makarna hade vil ej ännu nedsjunkit uti sjöns för dem öppnade famn;: men; slutne 1 hvarandras armar, voro de redan insomnade — för evigt. Vid deras kalla hyilobädd stod redan innan Hedström med sitt biträde framkonv — Åfeldt. betraktande med stirvande blickar sin syster och svåger i deras bjelplösa belägenhet. Han hade till fots begifvit sig öfver sjön på vägen tilk Qvarntorp, för att meddela den underrättelsen, att hästar och vagn voro landsvägen sända, för att afhemta dem, emedan ban ej ansåg säkert att köra sjön, och derunder möttes han af denna fasansfulla syn. — Sedan de båda makarna, blifvit upptagna, fördes de tillbaka till varntorp der alla försök att återväcka dem voro fåfänga; fäfänga den arma faderoch moderlösa Dotterns, fåfänga vänners och slägtingars gråt och Klagan! Man måste skrida till den sorgliga tjensteny att. åt de afsomnade tilireda en gemensam hyilokam-— nare, uti byvilken de sedermera återvände till sinar hemmavarande barn, en Dotter vid 18 och en Som vid 15 års ålder. ERSTA RINGD OSSE TEST ANNES TEESE