utrikes: DENn sTOBA UTMANINGEN. Vi upptaga under denna rubrik ett sammandrag af de sednaste striderna i Frankrike, emellan Carlister och patrioterne, jemte ett par jurnalers omdömen deröfver. En af de mindre tidningarna, le Corsaire, som i det politiska är redigerad uti republikansk anda, hade en dag skämtat öfver den kyska Hertiginnan af Berry, i anledning af Läkarvnes resa till Vendee. Häröfver uppretades Carlisterne, så att trenne af deras parti, bland hvilka tvänne engagerade vid ett litet obetydligt Carlistblad, Le Revenant, som kar Benric Vis bild till titelvi ignett med omskrift: Fruhta icke, det är en vän — begifvo sig till Le Corsaires byrå. Efter någon ordvexling om artikeln manade desse ut IHufvndredaktöre en af Le Corsaire på duell. Denna mötte också en Hr Calvimoret, och blef sårad af honom. Detta satte mod i de legitima bussarna. De förklarade nu i allmänt tryck, att om någon skulle våga att yttra ett ord emot deras Duilcineas, Hertiginnans ära, karakter och dygd, så skulle desse 1533 års Don Quichotter och Sancho Panzer, söka personlig upprättelse derför, eller ock offentligen och enskildt attackera och skymfa hvar och en, som vågade gifva dem ett sådant rendezvous. Häraf läto de liberala tidningarna dock icke förbluita sig. Le National, hvars utgifvare Armand Carrel, är en af de skickligaste politiska skrifiställare i Europa, fortsatte, äfvensom La Tribune, att utan förbehåll uttrycka sina opinioner, och trotsade sålunda Carlisternes hotelser. Desse utskickade nu åter trenne personer Ull Le National, och Armand Carrel, hvars personliga mod är kändt under hans 20åriga bana såsom politisk Författare, upptog handsk en emot en vid namn Baborie. son: han i fäktning på värja sårade i ena armen och andra handen, men blef sjelf illa sårad i un—