Aftonbladet – 19 februari 1833, sida 3

Kaleivoskap. (Insändt).Till Läraren och vännen Grafström.. (vid dess Makas död.) I molnen strålar redan Psyches panna, Sjelf bars hon dit af engla-händer nyss; På afton-molnet syns hon: ännu stanna För att dig ge sin-sista afskedskyss. Se hur hon leende dig sträcker handen, Och bur den hvita vingea sänker sig; Ja! bon vill lyfta dig till stjerne-landen,, Hon ej i himlen: skiljas kan: från: dig. Men du, som står på sorgens svarta färja Och ser åt hafvet der din: sol försvann, För dig är sången: — sjung dig tröst — och ber Hvad: minnet ren i fordna dagar vann. Tag sen de moderlösa små till griften: Der englahjertat drömmer om sin dröm 3: Och tyd för barnen sanna:lefnadsskriften, Och den, för deras räkning, hos dig göm.. Ja, hon är flydd på morgonlifvets vingar: Men hon är när dig ändå: hvarje stund;: Hör hennes stämma:: huru sött den klingar;, Liksom: en: flöjt-ton: ifrån Edens lund... Mig: ej välkommen säg då hit jag kommer;, Och ej farväl: du Make när jag går, Py vet jag kommer icke när jag kommer; Och går ej heller från dig: när jag. går.)) C. Adlersparre.