obetydliga omständigheter. Jag påminner mig en gäng elt samtal rörande litteraturens inflytande och åtskilliga litterära personer. der han yttrade sig med mycken öppenhet, och slutade med följande skämtsamma berättelse, Jag var nyligen tillsammans med en person, som verlden kommit öfverens om att anse för en stor bi bliograf, men jag började snart misstänka, att hans hufvud icke var besväradt med stort me-ra af de böcker han beskref, fördömde eller rekommenderade, än hvad som stod på titelbladen. Men, eftersom verlden hade varit så libe:ral och artig mot honom, beslöt jag att icke vara sämre och tog honom alltså för det stora litterära orakel man sagt honom vara. Jag adrog icke i betänkande att begära af honom alla de upplysningar jag behöfde, och satte honom på prof, så mycket mina ringa insigter medgaåfvo, hvarvid det visade sig att förhållandet var sådant jag gissat. Han förhöll sig dock som en man af takt och slughet, ty han stannade ett stycke bakom sällskapet, synbart förlägen, under; förevänning att knyta sitt. skoband, och då jag såg detta, sade Fursten, förstod jag manövern, och lemnade honom i besittning af hans stora kunskapsförråd, utan ati vidare falla honom besvärlig. Fursten gaf sig ut för att med passion älska musik, och ingick i kritisk granskning af några de mest ryktbare kompositörers förtjenster: men som jag sjelf-förstod ganska litet af detta ämne, kunde jag icke uppskatta sanningen eller värdet af hars omdömen. Såsom statsman ligger han icke djupt; hans insigt i styrelsekonsten är icke grundad på den rena och omfattande kännedom af menniskans natur, hennes passioner och behbof i samhällstillståndet och de bästa medlen att befordra och gifva utveckling åt hennes frihet och lycka, hvilken hos somliga statsmän, både i äldre och nyare tider, visar si9i all sin skönhet och glans. Nej, han är på sin höjd endast diplomat. — en blott underhandlare — ganska fin i sin politik, ganska skicklig i i förställning, och till den gradälskare af iftris, att han skulle föredraga att vinna sitt ändamål genom en kedja af invecklade underhandlingar och diskussioner, helre än att uppnå de? genom ett enkelt, rakt, öppet sätt att gå tillväga, fastän valet mellan båda stod honom fritt. Han beundrar, upprätthåller och utvidgar med förvånande kraft det gamla diplomatiska system, som ursprungligen föreskrvifver sig från Frankrike, och sedermera med sin dubbelhet och slughet smittat hvarje hof i Europa. Detta usla och bedrägliga. sätt att underhandla har nu fått en svår stöt, från hvilken Het sannolikt aldrig mera hämtar sig, genom den mera manliga, öppna och ärliga politik, England och Frankrike börjat antaga, och som skall vinna framgång, i proportion som sanning, ärlighet och rältvisa sammansmälta: i dess grundval. Slipadpolitik, säger Burke, har alltid åstadkommit förderf. Oförfalskad upprigtighet är en helande och sammanbindande princip. Då en menniska en gång. snärjt sig in i falska principer; skall bon finna sig DBunden af fjettrar, starka:som diamant, dem hon förgäfves samhet, skapande particr i staten, de frön -till tvedrägt och elände bland folket, Dessa äro skäl för bibehållande af godtycklig makt, som kunna synas sällsamma och otroliga hos en sådan man, som Furst Metternich; men det förhåller sig verkligen så; och de som tro att han är en öppen och oförställd motståndare af utvidgningen af politisk frihet, eller en öppen försvarare af godtycklig magt, endast derföre att den är godtycklig, äro failkomligt obekanta med slugheten af hans karakter, och den välvilja han önskar att den måtte visa sig äga inför menniskornas domstol, Om personer, som tänka så om Furst Metternich , finge höra honom bestrida en sats, iunefattande fråga om utvidgande af politisk frihet, så skulle de tro att hans: själ vore genomträngd af de ädlaste känslor, som tillhöra vår natur; då deremot, i sjelfva verket,, känsla icke har det ringaste att göra med hans politiska system, om hvilket man med sannitig kan säga det sväfvar om hufvudet, men kommer aldrig nära hjertat.? Han försäkrar sig vara benägen att understö lja alla åtgärder man kan föreslå för mensklighetens välgång och lycka — likvist alltid med det förbehåll att man gör tydigt för hans omdöme, att de äro lämpliga. Lämpliga I — ja deri ligger knuten:? — då Iet är fråga om hvad som är lämpligt, har hvarje menniska rätt att ha ett eget omdöme, och rigtigheten deraf står i förhållande till hedern i hennes tänkesätt. I sanning — det lämpliga är en slug uppfinning af slipade logiker, och ett stålpansar för politiska hycklare: man har sagt ganska rigtigt, den verkliga faran för friheten är då den plockas: sönder bitvis, och derföre, att det är lämpligt. Denne konsterfarne diplomat har att tacka sin uppmärksamhet att behaga andra för en stor del af sin framgång, öck han har ofta dragit många under sin fana, innan de märkte att han behöfde dem. Han är: allfvarsam med den allfvarsamme, glad med den glade, med den liflige, är han lifliz, och för den som är trög till själen, men har förstånd, kan han visa sig som dess sannskyldiga motbild — ett säkert. medel att intaga honom tillsin fördel. En gång deltog han i ungdomslekar med en ung gvefe, af hvars fader han då behöfde några tjenster;: och, hans lätthet, olik andra lätta ting, hade ansenlig vigt, ty den uppmärksamhet en så högt uppsatt man visade sonen gladde fadrens hjerta, och gjorde att man ej behöfilc länge bedja honom samtycka till Furstens för-slag. Bemödandet att förekomma spridande af :politisk odling inom Österrikiska monarkien har varit. oupphörligt, vaksamt, och, man måste stillstå ) det, lyckats bättre än man kunnat förmoda, då man besimnar det Hberala partiets verksamhet, ihärvdighet oeh skicklighet. Mägtist understödd af det Katolska presterskapet, och biträdd af det mest fållkomliga och argusögade spionerisystem, (undantagande Inqvisitionens som: tjenat det till förebild) som nån1 sin uppfanns af förställningen och slucheten, i or 3 N 84 o ar 1 Ve verka och förhiedra alla rådslående folkförsamlingar, såsom hämmande för styrelsens verkch utsåenmanade dem. till. en man skall tro, från folket, utan ifrån okunnighet om rä fruktan för att unc ÄRE POSTS Utländska posten gouen, medförde t den 3. dennes, Lon ull den 30. Januar ter. Parlamentet öpr Omkring en qvart Lord-Kansleren, G mond, Markis Lanc Lord-Kanslern förk sjelf skulle öppna hans budskap att Brougham höll följ: Mylords och G Jag har uppdrag rätta Er, att så sne ull parlamentets ör Maj:t sjelf infinna s kerna till Ert samr M. Hrrl af Under J hafven attföret skrida till val af c Thorsdag presenters hålla Konungens. be Härpå afträdde I de sednast utnämnd varande. : Underhusets: Led samlade till större a ett parlaments öpna Ordförande föreslogs Ordföranden, Sir M stöddes af Sir Franc sig emot honomaf. redan hade en pens (Speaker). och föres ton, som: likväl: afsa Hr: OConnel yrk sionen fortfor ännu Från Hegg hafvi 27 anländt med ett Ministern i London. ra af tillfredställan principen erkänner och att spörrningen fartyg, endast innefa regeringars åtgärd sc bargo på de. Hollän Den sednaste nyl irländska Frivilliges Januari: på Spanumå hvarvid OConnel dem, hvari han up frivilliges: förtjenster E Journal de Comr under d. 7 Jan, att låg segeifärdig att i väderlek inträffade...