Aftonbladet – 12 februari 1833, sida 1

törer skulle antagas utem de redan beslutade, men utan arfvode. Denna motion, som hvarken fanns i Direktionens eller de Deputerades förslag till reglor, väckte en liflig opposition. Flere Ledamöter invände , såsom oss synes icke utan skäl, att då Direktionen är fulltali 3 så snart Ordföranden och tvänne Ledamöter äro närvarande, så kunna Direktionsbeslut i en framtid komma att vidtagas af trenne i Stockholm vistande Ledamöter och beslut af dem genomdrifvas tvertemot den öfriga vid Kanalen tjenstgörande Direktionens åsigter. Emellertid gick det nya förslaget igenom med den obetydliga pluraliteten af omkring 4.00 Aktie-röster. Flere Ledamöter reserverade sig mot beslutet. Vidare ventilerades den frågan, antingen den äldste, den i rangen främste eller den som Direktionen inom sig utväljer, skall företräda Ordförandens ställe när deane är frånvarande. Den sista meningen segrade siutligen. Hr HofMarskalken Gyllenhaal yrkade i symerhet att den främste skulle blifva vice Ordförande. Bolaget sammanträder åter om Onsdag. Före diskussionens början uppläste Grefve Frölich en reservation, innehållande åtskilliga åsigter rörande bolags organisation i allmänhet Stim Göta Kanalbolags serskildt, hvilka synas förtjen na att blifva allmännare kända, hvarföre vi meddela det hufvudsakliga deraf: Reservationen var egentligen riktad ecmot bolagets åtgärd, att serskildt behandla frågan om de nya aktichrefvens lydelse, innan ännu de Der buterade afgilvit deras yttrande om förslaget till nya bolagsveglor. Hr Grefven ansåg bolaget härigenom sjelf hafva utan nödtvång uppoffrat och åsidosatt fördelarne af ett tillfälle som aldrig mer återkommer, att Organisera sig så att det hade blifvit möjligt och inför lag lofligt idka en kreditrörelse, som bolaget för när varande synes behöfva och säkert i en framtid skall önska. Första steget dertill hade varit att ställa aktiebrefven till viss man, dock med sådan rätt till öfverlåtelse, som i reglorna kunvunbat pärmare bestämmas. Hr Grefven ingick, till ådagaläggande häraf, i några betraktelser — öfver bolagsförhållanden i allmänhet. Fördelarne af associationer i bolag, dem man med rätta härleder från den större kollektiva kraften, äro dock för ingen del absoluta. De uppstå endast i den mon individernes kr after, så materiella som moraliska , äro klokt sammanbundna. De kunna äfven, såsom en stat i staten, endast då tillåtas, när det allmänna ej blottställes genom deras oregelbundna utsträekning, hvarken till inre eller yttre förhållanden. 1 förra afseendet bör ett bolag sjelf tillse att ej något af de vilkor saknas, derpå rättigneten till kraftyttring enl. lagarna är grundad, äfvensom att ej serskilde intressen inom bolage :t kunna uppstå. Dessa hufvudreglor variera i mon af olika företas, säkerheten att kunna beräkna vinster, utvertes stöd från staten och rådande opinioner inom landet. I allmänhet gäller den regeln, att der risken är störst, der äro intressenternes krafter minst.