Hvem skulle väl tro det? Redaktionen af Allehanda har varit så oskyldig, som det barn som föddes i natt, tilll den nya uppfinningen att göra sig bekant i landsorten, somvi omnämde i Fredagsbladet! Nedanstående skrifvelse lemnar ett solklart bevis dei rpå, och den som ej vill begripa det, är icke många fyrkar värd. Redaktionen af Allehanda gifver deruti tillkänna, att den hvarken någonsin begärt, föranledt eller ens afvetat någon af de anmälanden i lands-. örtsbladen, hvarom här varit fråga. De ha troligen tillkommit af oöfverlagdt nit hos en. person, som haft den godheten att intressera sig för bladet, så nära att han icke allenast med största noggrannhet uppräknade detaljerne af bladets blifvande plan och priset derå, utan äfven benämnde Redaktionen med det familjer a och kollektiva uttrycket man; såsom: man vill icke bortskräma allmänheten; man vill hellre hafva mödan för intet o. s. v. Aldrig har man väl mera rönt sanningen af det gamla ordspråket Skenet bedrager;hvarföre vi ock förmoda att Allehanda-Redaktionen redan icke lärer underiatit tilltvåla den beställsamme vännen, och förmanat honom att aldrig göra så mer. Skrifvelsen lyder som följer: Till AftonbladsRBedaktören. Då Tit. i sitt gårdagsnummer funnit för godt att framkasta smädliga insinuationer mot redaktionen af Dagligt Allehanda, med anledping deraf att åtskillige Landsortstidningar införl för Dagl. Allehanda lofordande anmälanden, har nyssnämnde redaktion till undanröjande af alla förhastade omdömen i detta hänseende, härmed ansett sig skyldig offentligen förklara hvad den redan för längre tid sedan låtit enskildt komma till Aftonblads-BRedaktörens kunskap ) att nemligen ingen medlem af AllehandaRedaktionen nånsin, hvarken begärt, föranledt, eller afvetat något af de-ofvanantydde anmälanden, hvilka troligen tillkommit af oöfverlagdt nit hos personer, som haft den godheten att intressera sig för bladet. Stockholm den 9 Febr. 1833. Redaktionen af Dagligt Allehanda.