Aftonbladet – 5 februari 1833, sida 2

TURKISKT-EGYPTISKA FRÅGAN. Stora händelser synas bereda sig i Östern. Darrande blickar halfmånan på Ibrahims svärd, och Turkisk legitimitet vacklar på sitt säte. Den politiska jordbäfningens stund synes vara kommen för Osmaniska väldet, och svagt skyddar diplomatiens kKonstlade stöd mot den djerfra, friska ungdomskraft, som drifver Egyptiernes skaror framåt. Intet protokoll i London skall förmå hejda Ibrahims segervagn i sitt lopp; tröttnar ej lyckan att gifva honom fart, skola vi måhända först se den stanna vid Seraljens portar. Fransyska och Engelska tidningar börja att lifligt — sysselsätta sig med de Turkiska angelägenheterna, och att utveckla de särskilta inI tressen, som sammanlöpa till harmoni eller strid med hvarandra i denna fråga. I en af desednaste numrorna af le National ha vi funnit en artikel i detta ämne, som synes oss. förtjent af uppmärksamhet, och som vi derföre i utdrag meddela våra läsare. Den är författad innan ännu Storvizirens nederlag och tillfångatagande ; var kändt. Se här it få ord de stora makternas viier i afseende på Ibrahim Paschas djerfva infall i mindre Asien. Ryssland önskar Ibrahim framgång; det beräknar att om Sultan Mahmud ser sig hotad i sin hufvudstad, blir han nödsakad anropa denna magts bistånd, och att således ett afgörande steg kan tagas i den stora planen, som förskrifver sig från Catharinas tid, och syftar att bringa Constantinopel i Ryskt våld. Österrike, som icke har några anspråk på skeppsfarten på Svarta hafvet, vill att Sultan skall göra motstånd, Såsom bästa medlet alt beröfva Ryssland den förevändning det önskar. England, hos hvilket Porten söker hielp, har ett dubbelt intresse att upprätthålla den; lika med Österrike fruktar de kunde lemna herraväldet öfver Bostoren i Rysslands hand; det ser utomdess icke gerna det Ottomaniska Afrikas framgång, emedan det t hvarje händelse, som